Stiftelsen Hästforskning finansierar löpande flera viktiga projekt inom hästforskning. Till 2026 har sex nya forskningsprojekt beviljats anslag för sitt första år. Det är fyra svenska och två samverkansprojekt mellan Sverige och Norge. Två av projekten är inom området samhällsvetenskap och humaniora och fyra är inom området veterinärmedicin, husdjursvetenskap och teknikvetenskap.
Inom området för samhällsvetenskap och humaniora (SH) har två samverkansprojekt beviljats medel. Ett av dem vill arbeta med att förändra fokus vid dressyrtävlingar. I stället för att identifiera brister ska projektet bidra till att hjälpa sporten att vid dressyrtävlingar uppmärksamma och belöna harmoni i linje med god hästvälfärd. I nära samarbete med Svenska ridsportförbundet, sportens aktiva och forskare ska ett bedömningsprotokoll utvecklas med hästvälfärd och harmoni i fokus.
Det andra beviljade samverkansprojektet inom SH-området tar sig an en viktig fråga: varför är det svårt att säga ifrån när hästvälfärden brister? Genom att undersöka sociala och psykologiska barriärer hoppas forskarna kunna minska tystnadskulturen och därmed bidra till att skapa en större gemenskap inom ryttarvärlden och öka hästsportens legitimitet inför omvärlden.
– Stiftelsen har stora förhoppningar på årets projekt inom samhällsvetenskap och humaniora. De adresserar aktuella frågor och har en föredömlig samverkansapproach mellan forskning och sport och tydligt fokus på hästvälfärd. Det blir spännande att följa resultaten, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare Stiftelsen Hästforskning, i ett pressmeddelande.
Diagnosticeringsmetoder för ökad hästvälfärd
Inom området veterinärmedicin, husdjursvetenskap och teknikvetenskap (VHT) beviljas medel för fyra nya projekt. Tre av dem tittar på förbättrade diagnosticeringsmetoder som kan bidra till ökad hästvälfärd om rätt diagnos kan ställas snabbare och leda till rätt behandling. Det fjärde projektet handlar om vilken roll hästens gener i MHC komplexet spelar för hästens mottaglighet för infektionssjukdomar.
Det första beviljade projektet om förbättrad diagnostisering är ett samverkansprojekt som fokuserar på hästar med EMS (Ekvint metabolt syndrom) vilket är förknippat med höga insulinnivåer. Den nya diagnosmetoden bygger på hästspecifika analyser av C-peptid och förväntas ge en mer tillförlitlig bild av om förhöjda insulinnivåer beror på ökad produktion eller på nedsatt förmåga att omsätta insulin hos den enskilda hästen.
I nästa beviljade projekt vill man förbättra diagnostiseringen av hälta genom att titta på effekten av longering, böjprov och lokalbedövning på hästens grad av hälta. Detta då framtagandet av objektiva analysmetoder har avslöjat brister i traditionella hältutredningar som kan leda till felaktiga diagnoser
I tredje projektet kommer man arbeta för att ta fram en snabb, kostnadseffektiv och känslig analysmetod för att påvisa bandmask hos häst, genom tekniken: Loop-medierad isoterm amplifikation (LAMP) för att påvisa DNA från bandmask i hästträck.
I det fjärde projektet vill forskarna fokusera på hur hästens immunförsvar kan påverkas av arvsmassa och variation i den del av genomet kallat Major Histokompatibilitetskomplexet (MHC). Projektet kommer genom avancerade DNA-sekvensmetoder undersöka hur stor variation som finns i MHC-komplexet hos häst för att förstå vilka genvarianter som ökar eller minskar risken för infektionssjukdomar. Resultaten kan i framtiden användas både i avelsarbetet och för mer effektiva behandlingar.
– Årets projekt kan på flera sätt förbättra hästars hälsa och välfärd genom bättre diagnostik och mer precis kunskap om den individuella hästens förutsättningar och sjukdomsbild, vilket kommer att ge viktiga verktyg i framtiden, säger Lina Bengtsson.
Nya projekt som tilldelas anslag
- Att definiera och gradera harmoni: mot ett kompletterande bedömningsprotokoll i linje med god hästvälfärd vid dressyrtävlingar (Elke Hartmann, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
- Ytringsatferd for dyrevelferd i ryttersport (Hans Erik Næss, Høyskolen Kristiania och Susanne Johansson, Gymnastik och Idrottshögskoan (GIH))
- Förbättrad diagnos och monitorering av insulindysreglering – hästspecifika analysmetoder för insulin och C-peptid (Emma Margareta Strage, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Hege Brun-Hansen, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU))
- Varför drabbas vissa hästar av infektioner när andra i flocken utvecklar immunitet? (Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
- Förvillande faktorer vid hältutredning hos häst (Emma Persson-Sjödin, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
- Förbättrad bandmaskdiagnostik med LAMP PCR (Carl Peter Halvarsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
Pågående projekt som tilldelas anslag
Förutom de nya projekten beviljas även 12 pågående projekt fortsatt finansiering. Av de pågående projekten är fyra svenska, ett norskt och sju samverkansprojekt mellan länderna.
- Antibiotika i hästaveln- ett dubbeleggat svärd som hotar framtidens hästar? (Johanna Lindahl, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Anne Margrete Urdahl Norsk Veterinærinstituttet)
- Ögonlösa hästar – Maskininlärning för att undersöka den gåtfulla genetiken bakom mikroftalmi hos häst (Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
- Vad veterinären inte ser – implementering av video för smärtövervakning av hästar (Johan Lundblad, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
- Smärtsam infektion i hornhinnesår hos svenska hästar; förekommande bakterier, svampar, resistensmönster och prognos för läkning. (Lena Ström, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
- Välfärd och beteenden hos unga tävlingshästar som hålls i olika system under sommaren, (Morten Tofastrud, Universitetet i Innlandet (INN)), med särskilt villkor.
- Gi hesten en stemme – Hestevelferd og eierbevissthet (Grete Jørgensen, Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) och Karin Morgan, Ridskolan Strömsholm)
- ”Hästfolk är vana att hugga i”: Arbetsgivares och ryttares syn på färdigheter och egenskaper som utvecklats i ridmiljön (Maria Ek Styvén, Luleå Tekniska Universitet (LTU))
- EHV-1 i Sverige och Norge (Susanna Sternberg, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Cecilia Wolff, Norwegian Veterinary Institute (NVI))
- Runt och runt i cirklar – dags att komma framåt med hältdiagnostik vid longering (Emma Persson-Sjödin, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Anne Selven Kallerud, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU))
- Raskere og bedre sårheling ved bruk av autologe hudkomponenter (Cathrine Fjordbakk, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) och Dylan Gorvey, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)), med särskilt villkor.
- Kan vi forbedre rideferdigheter og hestevelferd gjennom trening av ryttere uten hest? (Maria Terese Engell, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) och Anna Byström, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
- Specialutlysning kallblodig travhäst. Inavelsdepression hos kallblodstravare – kalla sanningar om en het fråga (Susanne Eriksson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Peer Berg, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU))
Källa: Stiftelsen hästforskning
Foto: Adobe Stock