För att säkra att djurskyddsreglerna följs gör länsstyrelserna varje år ett stort antal kontroller och andra arbetsinsatser. Under 2023 gjorde länsstyrelserna drygt 8 300 fysiska kontroller och sammanlagt 23 461 arbetsinsatser i detta syfte.

Djurskyddsrapporten 2023 ger en samlad bild av kontrollmyndigheternas djurskyddsarbete. Till rapporten sammanställer Jordbruksverket uppgifter från landets 21 länsstyrelser och Livsmedelsverket.
– Det är ett omfattande kontrollområde eftersom lagen gäller för alla djur som hålls: från katter, värphöns, mjölkkor och slaktgrisar till försöksdjur, travhästar, undulater i zoobutiker och elefanter på djurparker. Syftet med kontrollerna är i samtliga fall att säkra att djurhållare följer djurskyddsreglerna, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Oroande uppgifter
I rapporten ser man ett par saker som rör hästhållning som oroar. Till exempel är det vanligt förekommande i hästhållning att det finns inredning som innebär en skaderisk för hästarna.
– Skaderisken sticker ut, säger Josefine Bjerking, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Equestrianwords.
Hon säger att Jordbruksverket redan har ett pågående samverkansarbete med såväl länsstyrelserna som andra aktörer inom hästbranschen.
– Just när det kommer till skaderiskerna vad gäller inredning så är det som så att man som hästhållare inte vet om riskerna. Där är okunskap vanligt och jag tror att det gäller att sprida information och öka kunskapen.
Något annat som ökar inom hästhållningen är bristen på daglig tillsyn, något som oroar.
– Det är en siffra som har ökat sedan 2022, säger Josefine Bjerking.
I tillsynskurvan ingår även tillsynsplikt, alltså att se till att hästen får vård om den är sjuk eller skadad. Det kan handla dels om att se till att den får veterinärvård eller att det finns en sjukbox att tillgå om hästen går på lösdrift.
– Lösdrift har blivit allt vanligare och där kan det vara som så att man har missat att göra redo för en sjukbox, säger Bjerking.

Hot mot personalen allt vanligare
Hot mot länsstyrelsens personal allt vanligare
I samband med framtagandet av djurskyddsrapporten genomförde Jordbruksverket, tillsammans med länsstyrelsen, en enkät med djurskyddspersonalen om deras arbetsmiljö avseende hot, våld och påverkansförsök. 243 svarade på enkäten vilket ger en hög svarsfrekvens.

Resultatet visade att 82 procent hade upplevt hot, 35 procent hade utsatts för våld eller hot om våld och 92 procent hade utsatts för påverkansförsök.
– Det är ett både allvarligt och tråkigt resultat av enkäten, säger Josefine Bjerking.
Vanligast är att personalen utsätts i samband med kontroll av sällskapsdjur.
– Vi hade fått signaler tidigare att personalen är utsatt men det var ändå förvånande att det är så illa, säger Bjerking.
Hon ger exempel på hur personalen kan agera i hotfulla situationer:
– Det kan handla om att man väljer att inte berätta om brister direkt på plats eller att man inte ställer alla frågor utan gör det i ett senare skede på telefon eller mejl.

 Utdrag ur rapporten: ”En stor andel av de som svarat på enkäten håller med om att de blivit mer vana/luttrade eller har högre tolerans gällande hot, våld och påverkansförsök jämfört med när de var nyanställda. De allra flesta känner sig också relativt väl rustade för att möta situationer med hot, våld och påverkansförsök. De flesta arbetar med verktyg som att åka två handläggare på kontroll, larmutrustning såsom Rakel och utbildning i motiverande samtal. Exempel på verktyg som nämns i fritextsvar är hot och våld-utbildning, bra stöd från chef och kollegor, polishandräckning, träning i kampsport/självförsvar och att vara trygg i sig själv. Som förslag på ytterligare verktyg som skulle öka trygghetskänslan nämner flera kroppskameror och möjligheten att utelämna sitt namn på handlingar och beslut. Slutligen är det 192 svar som beskriver hur upplevda hot, våld eller påverkansförsök har påverkat arbetsliv och/eller privatliv. Många lyfter fram att de bär en olustkänsla kring arbetet, att de försöker göra sig anonyma på internet samt skyddar hemadress och privat telefonnummer. Fler känner också oro för sig själv och sin familj. Någon har fått kontaktförbud utfärdat och någon har behövt ha väktare vid sin privata bostad. Flera beskriver upplevelsen av stressymptom och trötthet samt sjukskrivning till följd av detta.”

Utdrag ur rapporten: ”Andelen brister när det gäller kontrollpunkten om vård för sjuka och skadade hästar är den högsta som konstaterats under de senaste elva åren. Under 2023 kontrollerades detta vid 858 tillfällen varvid brister konstaterades vid 142 tillfällen, vilket motsvarar cirka 17 procent. Det går inte att utläsa av statistiken i vilken omfattning bristerna beror på bristande tillsyn genom att hästarna exempelvis inte fått veterinärvård och i vilken mån sjukboxar saknas eller inte är tillräckligt många. Andelen stallar där hästarna hålls i lösdriftssystem i gruppboxar eller motsvarande har dock ökat och i vissa fall saknas tillräckligt med sjukboxar i dessa fall. Med tanke på att det vanligaste inhysningssättet för hästar fortfarande är att hålla dem individuellt i box, är troligen den vanligaste orsaken till dessa brister att hästarna inte får tillräcklig vård. Länsstyrelserna uppger också att orsaken till att hästarna inte ges tillräcklig vård främst är okunskap hos hästhållarna, men i vissa fall också att en del hästhållare avstår från att anlita veterinär på grund av kostnaden.”

Läs rapporten i sin helhet

Av: Annika Grundberg

Med många års erfarenhet inom ridsportjournalistiken är vi Equestrianwords – välkommen som läsare!

Få tillgång till allt material på Equestrianwords-sajten genom att prenumerera! Och du – om du bara vill läsa en enstaka artikel så går det också fint!
Prenumerera här

En annan sportsajt är hockeysajten Raka Puckar där journalisten Henrik Leman skriver. Han har inspirerat oss att komma igång och vi tackar så mycket och länkar såklart till hans sajt.

Din annons kan synas här!

Kontakta oss för mer info!