Etikett: tömkörning

Teori och praktik – samtidigt

I lördags var det dags för clinic igen på Ale Djurklinik. Flyinges Bo Jenå visade tömkörning och veterinär Lotta Månsby från Alekliniken förklarade anatomi och träningsfysiologi. En stor del av hästklinikens patienter är halta eller har ryggproblem. Ofta rekommenderar veterinärerna att hästägaren ska använda tömkörning som en del i rehabiliteringen. Från klinikens sida vill man gärna lära ut hur man tömkör på bästa sätt och de är glada att kunna samarbeta med Bo Jenå. Lotta Månsby visade att hästens hals och rygg är mycket rörlig i sidled och nedåt.

Veterinär Lotta Månsby visar hur man kan stretcha hästen genom att hålla en morot långt bak mot ljumsken.

Veterinär Lotta Månsby visar hur man kan stretcha hästen genom att hålla en morot långt bak mot ljumsken.

En bra stretchövning är att hålla en morot ganska långt bak mot hästens ljumske och låta hästen sträcka sig efter den. Både ryggens och magens muskler behöver tränas för att hästen ska vara hållbar och kunna bära upp en ryttare.
Tömkörning över cavalettibommar är stärkande för hästen.

Tömkörning över cavalettibommar är stärkande för hästen.

          Att cantra, skritta raskt eller använda cavaletti är bra träningsformer. Tömkörning är också bra eftersom hästen slipper ryttarens tyngd under träningen.
Värm upp i lagom tempo och utan att ställa krav på hästen.

Värm upp i lagom tempo och utan att ställa krav på hästen.

            Värm upp hästen lugnt. Kräv inte uppvisningsform direkt utan börja med skritt, lugn trav, lite galopp och pausa sedan innan du fortsätter arbeta hästen med lite högre krav på aktivitet. Bo Jenå berättade om när han såg Totilas och Edward Gal värma upp. Det var inget särskilt med den lilla svarta hästen i början, men när den hade värmt upp var det en helt annan sak…     Pauser och mikropauser är viktigt i träningen enligt både Lotta och Bo. Även en häst som inte flåsar eller svettas kan vara trött i de små musklerna som får jobba i till exempel dressyrrörelser. Det är också viktigt att jogga av hästen för att få bort mjölksyran efter arbetet, gärna lite lång och låg så att ryggen kan sträckas ut. Återhämtning är viktigt också under året och särskilt unghästar behöver längre viloperioder, till exempel över sommarbetet. Hästarna på clinicen var olika i ålder och utbildning, från en färsk treåring till svår dressyr. Bo visade olika typer av tömsättning som passar olika situationer.
Bo Jenå visar hur en ställrem kan hjälpa till att få den unga eller orutinerade hästen att ställa sig.

Bo Jenå visar hur en ställrem kan hjälpa till att få den unga eller orutinerade hästen att ställa sig.

Bland annat använde han en ställrem på en häst som hade ryggproblem men som inte var tömkörd så mycket. Remmen hjälpte hästen att bli ställd och att arbeta med mindre spänning i kroppen. Bo Jenå arbetar gärna med frihetsdressyr i olika former.
Bo Jenå visade även frihetsdressyr.

Bo Jenå visade även frihetsdressyr.

          En häst hade fått lära sig buga och fick visa detta efter tömkörningspasset. Konsekvens och mycket beröm är ledorden för att lyckas! Sist ut var en häst som visades riden där publiken fick se hur man kan arbeta omväxlande i form, tempo och rörelser med mikropauser under passet. Även svårklasshästar behöver pusta under ridpasset. Text och foto: Lotta Karlsson

Koll på tömmar och kropp

Tömkörning och centrerad ridning på samma dag? Det fungerar utmärkt. Båda kan användas oavsett vilken inriktning du har med din häst och  vilken nivå ni är på. Söndagen var solig men något kylig. Ett fyrtiotal välklädda åhörare tog plats i ridhuset på Stora Höga Ridklubb för clinic med Mia Söderberg och Lisa Johansson. Dagens ämnen var tömkörning och centrerad ridning. Mia Söderberg inledde med frågan om varför dressyrarbetet är viktigt. Hästarna är inte byggda för att bära människor och de behöver gymnastiseras för att hålla för det arbete vi vill att de ska utföra. Här har tömkörning en stor fördel eftersom man stärker hästen genom att den utför önskat arbete utan tyngden av en ryttare på sin rygg. Att kunna grunderna i tömkörning  (start, stopp och styrning) kan  också vara värdefullt om du ska använda tömkörning vid igångsättning efter vila. Med en laddad häst är det inte helt enkelt att lära in nytt!

Tömmarna känns långa och trassliga när man är ovan. Prova gärna utan häst tills du har koll på hur du ska hantera dem.

Tömmarna känns långa och trassliga när man är ovan. Prova gärna utan häst tills du har koll på hur du ska hantera dem.

Säkerhet är som alltid viktigt. Lär hästen att kunna och våga stå still. Då har du störst möjlighet att kunna reda ut en trasslig situation. För din egen del – använd hjälm, handskar och rejäla skor.
Tömkörningen inleds med uppvärmning utan krav på hästens form. Det arbetet kommer senare.

Tömkörningen inleds med uppvärmning utan krav på hästens form. Det arbetet kommer senare.

Mia visade tömkörningsarbete från grunden med start och stopp först. Därefter arbete i alla gångarter och även skritt och trav över bommar, något hon varmt rekommenderar för att få hästen att arbeta mer med ben och magmuskler och därmed rygg.
Mot slutet av passet kan den rutinerade hästen arbeta med samlande arbete.

Mot slutet av passet kan den rutinerade hästen arbeta med samlande arbete.

Därefter fick hästen arbeta mer i samling under sidvärtsrörelser. Hur ofta ska man då tömköra, undrade publiken. Mia rekommenderar att man arbetar hästen från marken minst en gång per vecka. Då ser du hur hästen arbetar och om allt verkar okej.
Lisa Johansson berättar om hur ryttaren kan bli mer medveten om sin kropp.

Lisa Johansson berättar om hur ryttaren kan bli mer medveten om sin kropp.

Efter en paus med välbehövligt fika i vårsolen tog Lisa Johansson vid och förklarade det här med centrerad ridning. Det är ingen egen ridgren, inriktning eller ridstil. Det är helt enkelt kroppsmedvetenhet för ryttare. Vi människor är ofta spända i kroppen, till exempel efter stress eller stillasittande arbete. När vi tar med detta upp i sadeln blir det svårt för hästen att förstå vad vi vill. Spänningarna i kroppen blir som ett brus i kommunikationen med hästen, vi ger en massa signaler vi inte är medvetna om. Alla dessa signaler gör det svårt för hästarna. De vet inte vilken av alla signaler de ska följa.
En aktivt nedtrampad häl kan ge spänningar i hela ryttarens ben. En avslappnad skänkel fungerar bättre för häst och ryttare. Linda Arnströmer var demoryttare.

En aktivt nedtrampad häl kan ge spänningar i hela ryttarens ben. En avslappnad skänkel fungerar bättre för häst och ryttare. Linda Arnströmer var demoryttare.

Demoryttare var Linda Arnströmer som har ridit några gånger för Lisa tidigare. Linda fick visa hur den vanliga lodräta sitsen ofta skapar spänningar. Att aktivt trampa ner hälen gör till exempel att underskänkeln åker fram och man spänner sig för att hålla balansen. Om  fotbladet får vara ungefär parallellt med marken istället är det lättare att vara avspänd. Linda fick visa olika vanliga spänningar i ryttarens ben och rygg och det syntes tydligt på hennes häst när hon var spänd – genast blev rörelserna stummare och halsen spänd.
Clinicen avslutades med en kommunikationsövning. Den första personen blundade och den andra personen styrde ekipaget genom lätta tryck med händerna.

Clinicen avslutades med en kommunikationsövning. Den första personen blundade och den andra personen styrde ekipaget genom lätta tryck med händerna.

Därefter fick deltagarna prova att kommunicera endast med händerna. En person var ”häst” och blundade. Bakom gick en person och styrde via tryck i midjan. Tjugo ekipage rörde sig försiktigt runt i ridhuset till en början. Efterhand provades svängar, halt, ryggning, skritt, sidvärtsrörelser och trav! Alla var eniga om att det egentligen behövs väldigt små medel för att kommunicera. Text och foto: Lotta Karlsson

Kroppsspråk, inlärning, disciplin och belöning

Bild 2Kroppsspråk, inlärning, disciplin, belöning, var några av nyckelorden när unghästutbildaren och tömkörningsexperten Karin Engström kom till Åsbo Ryttarförening för att hålla clinic i konsten att tömköra en häst på rätt sätt och på det mest effektiva sättet. Karin har ju varit instruktör och unghästutbildare på Flyinge i många år, hon har också jobbat med hästar på bland annat Bollerup. – Egentligen är jag självlärd när det gäller tömkörning, med många års träning och praktiskt utövande. När Karin, som har sina rötter i Gästrikland och Hälsingland, kom till Flyinge för att utbilda sig vidare i hästvärlden, arbetade hon mycket med legendaren Göran Lindstrand och hade också hingsten Indus som skolhäst. – En nyttig häst att lära sig tömköra, Indus var till åren och ganska så stel. De första sex månaderna var inte roliga men sedan fungerade det bättre, både i tömkörning och ridning. Bild 4Tömkörningen är ju utmärkt för att variera hästens vardag och arbete och inte minst när det gäller rehabilitering. I tömkörningen ser man också verkligen hur hästen rör sig, till skillnad mot när man rider på den. Bild 3Karin håller mycket träningar både i ridning och tömkörning och när turen kom till Åsbos anläggning vid Herrevadskloster hade ett 15-tal intresserade mött upp. För att först starta med teori i klubbstugan och sedan vandra vidare till ridhuset där Karin demonstrerade sina kunskaper, dels på en ung häst och dels på en lite äldre häst. Bägge hästarna tillhör för övrigt landslagskusken Johan Herner. Deltagarna var från rena nybörjare till de med stor erfarenhet men alla var eniga om att det här var riktigt, riktigt bra. Och hur kan man hinna med att både prata till gruppen på ett mycket pedagogiskt sätt, samtidigt som man springer i rask takt för att visa skänkelvikning på töm? Bild 1Kursdeltagarna fick också mycket att tänka på, inte minst vilket kroppsspråk man har när man kommunicerar med sin häst, hur disciplinerad och hanterad den är och hur den egentligen har det med sin framåtbjudning. Är den tillräcklig för att kunna utföra det som man begär av den? Mycket att tänka på för gänget som också fick nyttiga tips om utrustning, hur långa tömmarna ska vara och vad en ”ställare” egentligen är. Nästa gång ska de själva köra sina hästar. Under Karin Engströms vakande ögon. Fotnot: För den som vill följa tömkörningen i Åsbo är man välkommen som åskådare. För en mindre avgift får man både kaffe och inspiration. Gå in på föreningens hemsida; www.asboryttarforening.se för hålltider! Text och foto: Eva Österlund    

Anatomi och tömkörning

På fredagen ordnade Ale Veterinärklinik en tömkörningsclinic. Lotta Månsby, en av klinikens veterinärer, och Bo Jenå, förbundskapten i dressyr, var på plats. De invigde publiken i anatomi, tömkörning och hur dessa kunskaper kan användas för träning, skadeprevention och rehabilitering. Övningarna från tömkörningen fick förklaringar från anatomins värld. Mycket intressant! Lotta Månsby inledde med att prata om hur hästens rygg fungerar, hela vägen från nacke till svans. Hur ser kotorna ut i de olika delarna, var finns det möjlighet till rörlighet och åt vilket håll, hur påverkar vi ryggen när vi jobbar med hästen, med mera.

Tornutskotten på manken pekar bakåt. Veterinär Lotta Månsby visar.

Tornutskotten från manken och från ländryggen pekar inåt mot ryggens svagaste del – där vi placerar ryttaren. Ju mer ryggen svankar desto större risk för kissing spines. Veterinär Lotta Månsby visar.

Många hästar får diagnosen ”kissing spines”, när tornutskotten i ryggen kommer för nära varandra eller till och med går förbi varandra. Det är dock inte alla hästar som får symptom av detta. Flera av hästarna som deltog hade denna diagnos (eller flera därtill) men med rätt träning och muskling kan de fungera bra, en av hästarna tävlar medelsvår dressyr till vardags. Precis som hos människor är inte bara ryggmuskler viktigt för hållningen – magmusklerna är också väldigt viktiga. Dessa tränas gärna i skritt eller galopp eller till exempel över cavaletti. Rask skritt är underskattat som träningsform! Bo Jenå visade tömkörning på flera hästar på olika nivåer, från unghäst till medelsvår dressyr. Han tipsade om lämpliga övningar och töminfästningar för olika hästar och olika övningar.
Ställremmen hjälper den som tömkör att få hästen ställd på ett enklare sätt. Bo Jenå kör. Remmen är den som "sticker ut" från gjorden och vars ring tömmen löper igenom innan den går till tömkörarens hand.

Ställremmen hjälper den som tömkör att få hästen ställd på ett enklare sätt. Bo Jenå kör.
Remmen är den som ”sticker ut” från gjorden och vars ring tömmen löper igenom innan den går till tömkörarens hand.

På en häst visades en speciell extra rem som underlättar ställningen när man tömkör på böjt spår. Cavalettibommar är nyttig träning i alla gångarter, det är bland annat bra för att stärka bakknäna. Olika avstånd mellan bommarna ger den vana hästen bra träning. För att ge extra lyft är det bra att variera höjden på dem genom att höja den ena änden på varannan bom. Bo Jenå berättade att han oftast märker om en häst är hopp- eller dressyrstammad när den går över bommar. Hoppstammade hästar är nästan aldrig i en bom medan dressyrstammade hästar inte bekymrar sig över om de slår i då och då. 9 av 10 gånger har han rätt menade han! Bo Jenå rekommenderar att man tömkör minst en gång i veckan och att använda cavaletti på töm eller under ryttare en gång i veckan. När du tömkör belastar du inte hästen med din vikt och du ser hur hästen arbetar, flera fördelar alltså!
Placera dig snett bakom hästen när du tömkör.

Placera dig snett bakom hästen när du tömkör.

Om du går snett bakom hästen ser du och  hästen bäst. Lotta Månsby och Bo Jenå var rörande överens om att det är viktigt att variera underlag genom att även rida ute, gärna i ojämn terräng och i backar. Anpassa tempot efter underlaget, ta det lugnt om det är ojämnt eller halt, men rid ut – och rid i friskt tempo när underlaget tillåter! Visdomsorden från dagen var bland annat • variera träningen • variera underlaget • variera tempo • variera arbetsformen • glöm inte vilopauserna under träningspass • glöm inte vilopauserna under säsongen • ge inte upp även om din häst får en diagnos! Text och foto: Lotta Karlsson  

© 2019 Equestrianwords

Tema av Anders NorenUpp ↑