Etikett: Jens Fredricson

Lunatic pensioneras

Jens Fredricson och Lunatic vid EM i Herning 2013. FOTO:LOTTAPICTURES

Jens Fredricson och Lunatic vid EM i Herning 2013.
FOTO:LOTTAPICTURES

I samråd med ägarna har Jens Fredricson beslutat att pensionera Lunatic som nu är 17 år. Lunatic kommer att få möta publiken en sista gång då han avtackas under sommarens Falsterbo Horse Show. Läs mer i pressmeddelande från Strömsholm HÄR. Filmklippet visar Jens och Lunatics ritt vid nationshoppningen i Falsterbo 2012.

Gänget som hoppar i Falsterbo

Henrik von Eckermann är en av de nio ryttare som fått klartecken av Sylve Söderstrand att starta i de internationella klasserna under Falsterbo Horse Show. FOTO:LOTTAPICTURES

Henrik von Eckermann är en av de nio ryttare som fått klartecken av Sylve Söderstrand att starta i de internationella klasserna under Falsterbo Horse Show.
FOTO:LOTTAPICTURES

Nio svenska ryttare har fått klartecken av hoppningens förbundskapten Sylve Söderstrand att starta under Falsterbo Horse Shows internationella tävlingar 10-13 juli. – Varje tävling inför VM är viktig men Falsterbo  är givetvis en hållpunkt på vägen, menar Söderstrand. Rolf-Göran Bengtsson, Henrik von Eckermann, Peder Fredricson, Niklas Jonsson, Douglas Lindelöw och Alexander Zetterman är alla aktuella för det svenska laget i nationshoppningen som rids fredagen den 11 juli. Utöver dessa sex ryttare är också Angelica Augustsson, Erika Lickhammer och Johan Lundh klara för start i de internationella femstjärniga hoppklasserna. Ytterligare en ryttare tas ut efter helgens tävlingar. Dessutom står en plats på spel under helgens hopp-SM i Falun. Den ryttare som vinner SM i hoppning för seniorer får en plats i Falsterbo, om ryttaren inte redan finns bland de uttagna. VM-aktuella Malin Baryard Johnsson och Jens Fredricson rider inte de stora internationella klasserna. – Falsterbo ligger en vecka för tidigt för Jens häst Lunatic som ska börja tävla först helgen efter, berättar Sylve. Vad gäller Malin och H&M Tornesch får publiken se dem i de mindre hoppklasserna under Falsterbo. – Tornesch kan mycket väl gå VM. Han är igång och rids för fullt men är inte redo för de största internationella klasserna än. Därför har Malin en plats utöver de andra för att rida de mindre klasserna, med tanke på uppladdningen inför VM, förklarar Sylve. De sista platserna går till de två bästa av de tolv ryttare som rider Falsterbos kvaltävling den 5-6 juli. Klara för kvaltävlingen är: Emma Emanuelsson, Stenkullen, Angelie von Essen, England, Linda Heed, Västerljung, Niklas Arvidsson, Klippan, Jenny Johansson, Elmshorn, Anna Olsson, Vallda, Marcus Westergren, Norrtälje, Emma Kåbring, Västerås, Helena Persson, Västerhaninge, Nicole Persson, Borken, Stephanie Holmén, Vellinge, och Mariano Maggi, Stråvalla. Reserver i år är Irma Karlsson, Hörby, Anders Lidbeck, Flyinge, Fredrik Linell, Dösjebro, Royne Zetterman, Tyringe, och Pontus Westergren, Nykvarn. Kvaltävlingen handlar om att 12 ryttare rider om två platser till CSIO och uttagningen av de 12 baseras på Svenska Ridsportförbundets poängtabell (TR III, mom 376). Poängen räknas från 1.50-klasser och högre på svenska elittävlingar och på internationella tävlingen under perioden 12 februari till den 22 juni i år. Ryttare som redan är uttagna till Falsterbo räknas bort från listan och en aktuell lista publiceras den 24 juni. Ryttarna rider två kvalklasser i Falsterbo och de två främst placerade får sedan starta i de internationella klasserna i samråd med landslagsledningen.  

Bakom kulisserna

Första dagen av Gothenburg Horse Show och arrangören bjuder på presskonferens med efterföljande visning bakom kulisserna. Fotograf Lotta Karlsson var på plats. Bland annat fick hon reda på att tre kilometer silvertejp för att fästa mattorna i stall och stallgångar på ett säkert sätt. Här nedan följer en bildkavalkad från dagen, håll till godo.

Tävlingsledare Tomas Torgersen ser nöjd ut.

Tävlingsledare Tomas Torgersen ser nöjd ut.

En lugn förbundskapten som har åtta ryttare, minst, till start i söndagens världscupomgång som är den sista före finalen senare i vår.

En lugn förbundskapten som har åtta ryttare, minst, till start i söndagens världscupomgång som är den sista före finalen senare i vår.

Man undrar ju vad för uppvärmning som avses.

Man undrar ju vad för uppvärmning som avses.

Peder Fredricsons häst Sibone med maskoten Sid.

Peder Fredricsons häst Sibone med maskoten Sid.

Jens Fredricson och Lunatic.

Jens Fredricson och Lunatic.

Det går åt många schabrak under ett meeting.

Det går åt många schabrak under ett meeting.

Hej kompis!

Hej kompis!

Ingen risk att den här hästen behöver frysa.

Ingen risk att den här hästen behöver frysa.

Hästen Dino verkar inte bry sig nämnvärt om uppmärksamheten.

Hästen Dino verkar inte bry sig nämnvärt om uppmärksamheten.

Fotografer finns det gott om i Scandinavium den här helgen.

Fotografer finns det gott om i Scandinavium den här helgen.

Ordning och reda.

Ordning och reda.

Vad vill ni egentligen, kanske den här hästen undrar.

Vad vill ni egentligen, kanske den här hästen undrar.

  Foto: Lotta Karlsson

Hoppa med stil för hästens bästa

Flera av landets ridsportprofiler har skrivit under ett inlägg publicerat på Svenska Ridsportförbundets hemsida. I inlägget skriver man att stilbedömning av unga ryttare är viktigt för deras utveckling som ryttare och för att få hållbara hästar. Läs hela inlägget HÄR.

Hjälptyglar – ett omdiskuterat redskap

Jens Fredricson med Lunatic FOTO:LOTTAPICTURES

Jens Fredricson med Lunatic
FOTO:LOTTAPICTURES

Hösten 2011 gjorde jag ett reportage om hjälptyglar. Bland annat fick Jens Fredricson berätta vad han tycker. Reportaget publicerades i tidningen Ridsport Special samma höst. I dag debatteras gramanens vara eller icke vara i diverse forum så här kommer en repris. Graman, thiedemann, gogh, chambon – utbudet av hjälptyglar är rena djungeln. Men vad ska man ha dem till? Och kanske viktigast av allt, för vilken häst ska man ha dem? Vi frågade Jens Fredricson, stallmästare på Ridskolan Strömsholm och en av våra mest meriterade internationella hoppryttare. – Jag är emot hjälptyglar så jag är egentligen fel person att fråga. Jag säger som Klaus Balkenhol – hjälptyglar är för hjälplösa ryttare, säger han. Ett tidigt förtydligande bör vara att Jens inte räknar med martingal i kategorin hjälptyglar. – Martingal tycker jag är bra. En rätt tillpassad martingal verkar inte förrän hästen går över tygeln. Hjälptyglar kan vara befogat, till exempel för att hålla en häst inspänd vid longering då ryttaren tränar sitsen. Men annars gör hjälptyglar som graman snarare att hästen blir framtung och går på bogarna utan aktivitet i bakdelen. – Jag ser sällan en god gymnastisering och spänst vid användandet, säger Jens som har förbjudit användandet av gramantyglar på Strömsholm. Hjälptyglar får användas på ridskolan under särskilda omständigheter och i samråd med ridlärare. Användandet av chambon vid longering är också något som Jens ser fyller en funktion. – Chambonen ger frihet när hästen söker sig framåt och nedåt, så den kan användas vid longering, gärna över bommar. Men han poängterar att för att hjälptyglarna ska bli just det som samlingsnamnet åsyftar – en hjälp – gäller det att den som använder dem vet vad han eller hon gör. – Att tro att hjälptyglarna ska hjälpa en att hantera hästen när man inte kan hantera den utan dem, det går inte. Det finns undantag, som hästar där exteriören gör att de faktiskt hjälps av hjälptyglar. – För vissa hästar är det är trevligare att gå med stöd på en hjälptygel i stället för att springa med huvudet i luften och med sänkt rygg. Här följer en sammanfattning av olika hjälptyglar och vad de har för inverkan. I listan över hjälptyglar finns martingal med, men de personer som vi har talat med räknar inte in martingal bland hjälptyglarna. Martingal: Används till hästar som har en benägenhet att springa med huvudet i luften. Fästs i sadelgjorden mellan hästens framben, delar sig i två och fästs med ringar i tygeln på varje sida. Graman: Används för att »hjälpa« hästen att gå i rätt form. Bör endast användas av erfarna ryttare, en felaktig användning kan innebära att hästen blir hängande i gramanen eller går bakom handen. Gramanen är en extra tygel som löper genom bettringarna och fästs i sadelgjorden mellan hästens framben. Halsförlängare: Funktion: För att få hästen att söka sig framåt och nedåt. Går från nacken genom bettringarna och fästs i sidostyckena. Thiedemanntygel: Fästs i sadelgjorden mellan hästens framben, går sedan upp till bettringarna och fästs i ringar i tygeln. Kan justeras och påverkar när hästen drar upp huvudet. Gogh: Samma inverkan som en chambon och används vid ridning. Chambon: Används vid longering och hjälper hästen att söka sig framåt och nedåt. Den fästs mellan hästens framben i longeringsgjorden och i nackstycket där ringar låter linan löpa ner till bettet. Inspänningstygel: Denna tygel fästs i bett och i sidostycken och får på så vis hästen att sänka halsen. används på hästar som gärna går högt med huvudet. Vad tycker ryttare/ridlärare/tränare om hjälptyglar? Jörgen Larsson, hoppryttare: – Jag använder gramantygel ibland och det händer också att jag använder gogh någon gång. Jag använder graman om jag vill ha extra samling eller lydnad, men jag är ingen extrem användare utan tar till det ganska sällan. Pether Markne, hopp- och dressyrtränare samt dressyrryttare: – Det beror på vad man har för hästar. Jag är inte emot hjälptyglar men vi använder sällan graman. Vi använder det till hästar som man inte riktigt mäktar med, där servon inte fungerar riktigt än. – Vi använder också gogh som fästs i en extratygel som en hjälptygel för att få ut halsarna på hästarna. Det använder vi tillsammans med ett tungt, tjockt bett på hästar som inte riktigt vill ta kontakt. – Om hjälptygeln kan öka en stadig förbindelse med hästens mun är det positivt. Men det är en konst att rida med graman och det kräver erfarenhet. Klara Nilsson, verksamhetschef,Billdals Ridklubb: – Vi använder inga hjälptyglar förutom martingal. Den använder vi på pigga hästar som går högt med huvudet vid hoppning. Våra anställda rider och korrigerar lektionshästarna när det behövs. Det har hänt att vi har provat med hjälptyglar men vi har snabbt plockat bort dem igen. Varför skulle vi använda dem? Tina Murén, instruktör Göteborgs Fältrittklubb: – Ja, vi använder hjälptyglar. Närmare hälften av våra stora hästar har thiedemanntygel och några få gummisnodd, alltså halsförlängare. De flesta ponnyer har gummisnodd. Vi har många grupper med inte så rutinerade ryttare och där gör hjälptyglarna att trycket i hästarnas mun blir jämnare – tyglarna hjälper också att hålla de lite piggare hästarna i schack. – Hjälptyglarna är aldrig hårt inspända. Och graman är bannlyst, det gillar vi inte. Det är svårt att rida med graman och våra elever är inte tillräckligt duktiga. I de högsta grupperna används inga hjälptyglar alls, och inte heller instruktörerna använder hjälptyglar när de rider lektionshästarna. Thiedemanntyglarna går att reglera så att man kan variera dem, det tycker jag är bra. – Det kanske inte hör hemma här men jag vill poängtera att vi bara använder vanliga bett, två- eller tredelade. Några hästar går på hackamore för att de har sår i munnen och någon enstaka har ett rakt bett, men vi skulle aldrig sätta på någon lektionshäst till exempel ett pessoabett. Victoria Almgren, hoppryttare och unghästutbildare: – Jag använder hjälptyglar ibland men inte så ofta, och i sådana fall graman eller gogh. De flesta hästarna rids förstås utan hjälptyglar, men Köpa steroider ibland, på vissa hästar, tycker jag att det kan vara en bra hjälp. Tyvärr ser man ibland oerfarna ryttare rida med till exempel en graman på ett felaktigt sätt, det är en konst att använda den korrekt så att hästen kommer till rätt arbete. Annika Grundberg

Mariefreds RK bäst på hästkunskap

Mariefreds RK:s lag 1 vann Hästkunskap Cup som avgjordes under lördagen på Ridskolan Strömsholm. Se foto på de lyckliga vinnarna HÄR. I dag är det mer hästkrafter än vanligt på Strömsholm. Hela dagen är fylld av evenemang såsom seminarier och clinics. Bland annat finns EM-ryttaren Jens Fredricson på plats. Hästkraft – kunskapsdag för alla arrangeras av Ridskolan Strömsholm, Svenska Ridsportförbundet och Specialistdjursjukhuset Strömsholm.

Bäst när det gäller

Fel väg, katastrofritt med för många rivningar – vad gör det? Precis ingenting i jakten på en bronsmedalj. I den avslutande lagklassen gick tre av fyra svenska ekipage in och red felfritt. Bara Henrik von Eckermann hade en förarglig rivning och han svor när han red ut. Desto gladare blev han när bommen rullade för Steve Guerdat och bronsmedaljen hamnade hos det svenska laget. Nu väntar vi på att arenan ska tömmas på hinder och prisutdelningen ska ta vid. Det tråkiga är att även läktarna lär vara tömda vid det laget. Annars har det varit en bra EM-dag. Många fina prestationer. Några mindre bra. Man säger ju att italienare har svårt att hålla tiden – det stämmer – en italienare höll på ett komma försent till sin start. Det är bara på hästtävlingar man ser killar med nylonknästrumpor. I år är färgen blå och jag har bara sett dem på killar. Det är inte så sexigt precis. Vem vann? Storbritannien – de har haft en bra dag på jobbet – en guldmedalj och ett världsrekord. Tvåa i hoppningen kom Tyskland – även där en bra dag på jobbet – ett guld och ett silver. I morgon tar vi nya tag, då vilar hopphästarna och dressyrryttarna rider Grand Prix Special. För Sverige startar Patrik Kittel, Tinne Vilhelmson Silfvén och Minna Telde.

Sylve coachade ungdomarna

Sylve Söderstrand tog sig tid för ponny-, junior- och young rider-ryttarna och gav dem tips om hur man ska jobba för att ta sig hela vägen till toppen i sporten. Foto: Eva Österlund

Sylve Söderstrand tog sig tid för ponny-, junior- och young rider-ryttarna och gav dem tips om hur man ska jobba för att ta sig hela vägen till toppen i sporten. Foto: Eva Österlund

Samtidigt som huntingen pågick fick ponny-, juniorer- och young rider-ryttarna tips av Sylve Söderstrand, förbundskapten för landslaget, och landslagsveteranen Rolf-Göran Bengtsson. – Prestationen är här och nu, det är det som gäller. Om resultatet sedan leder till att man kvalar till en större tävling så är det en annan sak. Det är här och nu som gäller, sa Sylve. Han talade om det totala fokus som gäller om man vill tävla på den absolut högsta nivån. – Rolf är där han är för att han är nörd med sina saker. Det är små grejer som har stor betydelse för resultatet. En annan ryttare som Sylve lyfte fram som exempel var Jens Fredricson. När han väl bestämde sig för att satsa så såg han på hur andra internationella toppryttare gjorde. Hur stor tid lades på sportsatsningen och hur mycket tid på annat såsom att till exempel träna andra. Marcus Ehning lägger 85 procent på sporten, Ludger Beerbaum är inte långt efter. Själv låg Jens bara på 20 procent. Jens analyserade sin situation och gjorde en trestegsplan. Första var att förbättra sin sits och ridning, det andra var att bli i bättre fysisk form och det tredje var att se över sin egen tävlingsorganisation sedan bestämde han sig; – Han bestämde att ”jag vill till London”, sa Sylve. Och till London och OS kom han. Sylve betonade också vikten av att titta och lära av andra. Han menade att det är en tydlig uppdelning i hur de äldre och mer erfarna agerar på tävlingsplatsen jämfört med de yngre. – De äldre som till exempel Rolf stannar kvar och tittar på de andra ryttarna medan de yngre rider sin ritt och sedan är de puts väck. – Stanna kvar och var open minded. Ta intryck och se vad andra gör. Titta speciellt på de som slår dig, vad är det de gör.
Värme är inget bekymmer för hästarna försäkrade Rolf-Göran ponnyryttarna som ska till EM i Arezzo senare i sommar. Foto: Eva Österlund

Värme är inget bekymmer för hästarna försäkrade Rolf-Göran ponnyryttarna som ska till EM i Arezzo senare i sommar. Foto: Eva Österlund

Senare i sommar går det ett mästerskap för ponnyryttarna i Arezzo i Italien och landslagsledaren Kicki Sander tog chansen att fråga Rolf-Göran hur man hanterar värmen. – Värme är inga problem, menade Rolf-Göran. Hästarna påverkas mindre än vi tror. Viktigt är att själv komma ihåg att dricka mycket och att skydda sig mot solen. – Vi har varit på skitvarma ställen och det är där vi har haft våra bästa resultat, sa Sylve. Rolf-Göran väljer att helst transportera sina hästar på natten. Främst för att minska risken för att hamna i köer. – Det är färre bilar ute på natten och risken för olyckor är mindre. Det är inte roligt att bli stående i bilkö på dagen med en lastbil full med hästar även om det är en modern lastbil med bra ventilation, sa han.
Sveriges unga hoppelit fick tips av Rolf-Göran Bengtsson och Sylve Söderstrand. Foto: Eva Österlund

Sveriges unga hoppelit fick tips av Rolf-Göran Bengtsson och Sylve Söderstrand. Foto: Eva Österlund

Många kloka och matnyttiga tips att ta med sig på vägen mot toppen fick ungdomsryttarna under den timme som de fick med delar av Sveriges hoppelit och ledarna. Även Pether Markne satt med en stund på slutet. Kanske allra viktigast är att aldrig ge upp och att vara målmedveten och fokuserad. – Förr eller senare kommer man med i toppen om man bara gör sitt bästa, sa Sylve.

© 2019 Equestrianwords

Tema av Anders NorenUpp ↑