Etikett: Flyinge (sida 1 av 5)

Seniorcupen i Skåne

I dag reds finalerna i Skånedistriktets nya populära seniorcuper. Equitours JumpCup i hoppning och Gaspari Senior Dressage Cup i dressyr. Equestrianwords följde hoppfinalen där 11 lag hade tagit sig till en spännande final.

Snart är han tillbaka i Sverige. Här kan du läsa om när Carl Hester frälste Flyinge

Han tränar Världens bästa ekipage – den tredje januari kom han till Flyinge – Carl Hester. Ridhuset var fyllt till sista plats, intresset var oväntat stort, ”alla” var där – hobbyryttare, tränare, fälttävlans-, hopp- och dressyrryttare, landslagsryttare och så vidare. En del hade oroats över att det skulle bli besvärligt med engelskan, eller att dagen skulle bli lång (10-16) i ett kallt ridhus. Men Hester spred värme så det räckte för alla och var så inspirerande så att publiken satt som tända ljus till sista minuten.

Carls bästa tips
Det har redan skrivits spaltmetrar om besöket, bra sammanfattningar med Hesters bästa tips hittar ni här och här. Han har en torr brittisk humor och korrigerar ryttarna på ett sätt som får alla att le, inklusive ryttarna själva. Det var en sann fröjd att få lyssna på honom en hel dag. Det var totalt 14 ekipage som nagelfors av Hester. Från unga hästar till rutinerade. Många tänker nog att de där bästa ryttarna svävar fram i passage mest hela dagarna på sina fantastiska hästar. Men grundridningen är densamma oavsett vilken nivå du är på. Hester visade på att hur duktiga ryttarna än är och hur fantastiska hästarna än är så kan allt bli bättre. Vardagsridningen och hemmaträningen är samma slit för alla. Det som också var bra var att det fanns exempel på det mesta.

Själv har jag en framtung häst – en sådan som jag liksom bär runt. Aja baja, sa Hester. När han instruerade en ryttare med en häst av samma typ som min egen fick jag med mig matnyttiga tips hem. Bland annat ska jag upp och fram med handen! Hemma i England går hästarna i hage hela dagarna, förutom Valegro som blir tjock. Unghästarna tas in ett par dagar i veckan och rids i 20 minuter. Hester rider aldrig unghästtävlingar, han menar att de hästar som gör bra ifrån sig i tidig ålder sällan håller hela vägen.
– Det tar 6-7 år att lära upp en häst till Grand Prix, sedan tar det 6-7 år att bli bra och den ska hålla hela vägen, sa han.

Jag har själv bott i England under ett par år och gillar mycket av deras hästhållning. Det finns säkert saker att hacka på men just det att hästarna, oavsett vilken nivå de är på, går i stora hagar med gräs. En lerig hage i England är som en helt okej hage hos oss så förutsättningarna är inte riktigt lika. Valegro, Uthopia, Nip Tuck och de andra hästarna på Hesters anläggning får vara just hästar och ändå är de några av världens allra bästa hästar.

Text: Annika Grundberg

Mästaren i full frihet på Flyinge

Tre hästar i full frihet står på var sitt runt podium i Flyinges stora ridhall. De är helcoola och att gå upp och sedan gå ner och sedan gå upp igen ser så väldigt enkelt ut. En fantastisk avslutning på en intressant clinic. Men det är ju inte helt enkelt att få hästen att bara göra det där. Det här handlar om frihetsdressyr, tillit, tålamod och samarbete mellan häst och människa på hög nivå. Det är Flyinges Bo Jenå som nu i flera år ägnat en del av sin tid att träna flera av skolhästarna i frihetsdressyr. Tanken på att ta upp en gammal Flyingetradition har funnits länge men det var när Bo Jenå träffade mästaren själv, Kim Barteau, i USA för några år sedan som det hela tog fart. Kim Barteau är en hästkarl ut i fingerspetsarna. Han har gjort det mesta med hästar under hela sin karriär, är anlitad som tränare över hela världen och mycket beundrad för sina metoder med att till synes enkla tricks få hästar av alla sorter att fungera och göra saker som kanske inte deras ägare trodde var möjligt. – Det är ju bara att träna hästen i dressyr på ett annat sätt, säger Kim Barteau, på besök i Flyinge för sjunde gången.

Kim med Rarino - den häst han gillar mest att arbeta med när han gästspelar på Flyinge.

Kim med Rarino – den häst han gillar mest att arbeta med när han gästspelar på Flyinge.

Kim gillar Flyinge och Flyinges väl skötta skolhästar ligger honom varmt om hjärtat. När clinicen väl är igång avslöjar han också att det är vackre valacken Rarino som han känner allra mest för. Kanske för att just Rarino är den som är mest självständig och gärna vill gå sin egen väg just när Kim tycker att han har full kontroll. – Han kan bli riktigt, riktigt bra, har rätt attityd men måste lära sig att fokusera mer. Han kollar upp allting hela tiden, är orolig för att alla andra kanske har roligare än vad han har. Fantastisk häst! Bo Jenå som själv kommit mycket långt med frihetsdressyren, är imponerad av sin vän och mentor. – Han har en otrolig förmåga att få hästarna med sig. Kim har lärt mig allt jag kan. Sju hästar är med och Nehru är först in och med honom visas grunderna, hur man börjar med det här. – Man kan använda alla sorters ponnyer och hästar, fortsätter Kim Barteau, även de riktigt unga hästarna under förutsättning att man absolut inte håller på för länge.
Nordsvensken Isfay är helt med på noterna när Kim Barteau visar hur man tränar frihetsdressyr.

Nordsvensken Isfay är helt med på noterna när Kim Barteau visar hur man tränar frihetsdressyr.

Nästa häst i gänget är Isfay, en borkfärgad nordsvensk, hur fin som helt, och här demonstrerar Kim hur man får hästen att buga och därifrån får den att lägga sig ner. Isfay är hundraprocentigt med och lägger sig före Kim har gett ett lätt kommando med sitt spö. – Låt all träning få ta tid. Gå inte fram för fort, hästen kan tappa självförtroendet och bli stressad. Det handlar om att upprepa, upprepa, upprepa hela tiden. Kim Barteau betonar också att man aldrig får glömma vem som är ledaren. Hästen får aldrig ta över den rollen även om den gärna vill. – Jag får röra hästen över hela kroppen, men hästen får aldrig röra mig om jag inte bjuder in. – Träna inte för mycket heller, fortsätter han. Man behöver inte göra det varje dag. Hemma har jag en häst som kanske tränar fyra gånger per månad. Han kommer ihåg ändå och det funkar perfekt.
Dags att stå still på var sitt "bord". Don Chamero, Rooster och Lord Lexington håller koll på Kim Barteau.

Dags att stå still på var sitt ”bord”. Don Chamero, Rooster och Lord Lexington håller koll på Kim Barteau.

När Kim och Bo visat hur de får hästarna att gå på volt, gå ifrån, byta varv, komma tillbaka, grunderna i bugning med mera är det så dags att visa arbetet som leder till att hästarna frivilligt går upp på ett podium eller ett lågt bord. Man lägger ut skivor av trä direkt på marken/ridhusbotten och helt enkelt ställer hästarna där. Skolhästarna är vana och det blir inga större problem utom när Rooster hela tiden ska fjäska in sig för att få mer godis.
Stå still på träplattan - lätt som en plätt!

Stå still på träplattan – lätt som en plätt!

Till slut är gänget på plats och även när Bo tar bort skivan så vill Lord Lexington stå kvar. Han ser märket efter skivan och ställer sig just där.
Kim Barteau provocerar Lord Lexington i all vänskaplighet, men den här gången gick det inte.

Kim Barteau provocerar Lord Lexington i all vänskaplighet, men den här gången gick det inte.

Det hjälper inte att Kim provocerar honom lite, nu står han där och väntar helt enkelt… Ett bra tips om man är intresserad av frihetsdressyr och gärna vill börja med det är att studera hästar i frihet i hagen. Titta på hur stona uppfostrar sina föl, hur hästarna fungerar tillsammans i hagen, rangordningen, kompisförhållanden.
Rooster fjäskar med Bo Jenå för att få mer godis. Han har också precis rullat sig.

Rooster fjäskar med Bo Jenå för att få mer godis. Han har också precis rullat sig.

Rooster tillhör också de ”gamla” eleverna i Kims och Bos skola. Han kan mycket, samarbetar bra men är den i gänget som är mest godisfixerad. Gör gärna lite extra tricks om det lönar sig, hoppar till exempel upp på podiet utan anmaning, det kan ge en extra godispellets bara man viftar lite med frambenet också. Det går hem hos publiken men både Kim och Bo är vana. Först jobb – sedan godis!
Don Chamero och Bo Jenå har jobbat tillsammans ett bra tag nu.

Don Chamero och Bo Jenå har jobbat tillsammans ett bra tag nu.

Sist in för dagen är Don Chamero – hästen som alltihop började med. ”DC” vet vad det handlar om, han har visat upp sig både hemma och utomlands och han tränar just nu in nya saker som att kunna stegra sig. När det är dags för avslutning med tre hästar i frihet på var sitt podium är han den mest sansade som gärna vill vara förebilden. Och sedan tackar Kim Barteau, Bo Jenå och ett gäng glada hästar för sig för den här gången. Förhoppningsvis blir det fler tillfällen att studera verkliga hästkunskap och hur roligt man kan ha med sin häst utan att sitta på ryggen på den. – All träning börjar med syftet – vad vill jag göra med min häst, avslutar Kim Barteau. Eva Österlund, text och foto Fotnot: Vi här på Equestrianwords har skrivit om Flyinges frihetsdressyr förut. Och kommer att skriva mer om det i framtiden. För detta handlar om det goda samspelet mellan häst och människa och det kan man väl inte få nog av?

Rekordmånga vill bli beridare

Emma- Maria Thalén går beridarprogrammet på Flyinge och är inte alls förvånad över att så många söker sig till programmet i år. Själv tackade hon nej till jobb hos Ludger Beerbaum för att återvända till Flyinge och göra sista delen av utbildningen. Här med hästen Zinzano. Foto: Anna Nyström

Emma- Maria Thalén går beridarprogrammet på Flyinge och är inte alls förvånad över att så många söker sig till programmet i år. Själv tackade hon nej till jobb hos Ludger Beerbaum för att återvända till Flyinge och göra sista delen av utbildningen. Här med hästen Zinzano. Foto: Anna Nyström

Söktrycket till Flyinges beridarutbildning är enormt, många unga ryttare drömmer om att kunna utbilda sig till beridare för att få bra jobb i hästbranschen efter examen. – Sverige behöver beridare för att såväl hästnäringen som sporten ska utvecklas, säger Ann-Catrin Carlsson, programansvarig. Några av Sveriges bästa tränare och många ridtimmar om dagen lockar många unga ryttare att söka beridarutbildningen på Flyinge. En utbildning med hög status som kan ge jobb som ”hemmaryttare” hos proffsryttare eller på stuterier och handelsstall för att förädla och utbilda hästar mot försäljning. – Utomlands är det väldigt vanligt med väl utbildade beridare och i till exempel Tyskland och Danmark har en beridarutbildning högt anseende, säger Ann-Catrin Carlsson som är programansvarig. I Sverige får fler och fler människor klart för sig vad en beridare gör och behovet blir större allt eftersom svenska hästar blir mer och mer intressanta på den internationella marknaden. För att hästarna ska få ett högre marknadsvärde krävs det att de är utbildade av skickliga ryttare. På Flyinge har beridareleverna tillgång till några av Sveriges bästa tränare. Bland dem Bo Jenå, Maria Gretzer, Henrik Ankarcrona, Olof Axelsson och Mette Henriksen. 21-åriga Emma-Maria Thalén är en av de som går första året på programmet. Innan hon började hade hon bland annat tävlat SM-final i hoppning som young rider på en häst hon tagit fram själv. – Jag har verkligen fått ut mycket av det här programmet. Vi får rida många olika hästar och har mycket undervisningstid vilket innebär att man hela tiden får uppföljning på vad som händer med ens ridning, menar Emma-Maria Thalén. I utbildningen ingår också mycket LIA, lärande i arbetslivet. Emma-Maria har varit hos landslagsryttaren Henrik von Eckermann som i sin tur arbetar för Ludger Beerbaum, flerfaldig OS-medaljör. – Det var sju fantastiska veckor, jag fick verkligen känna på hur det är att vara beridare i ett toppstall, dessutom blev jag erbjuden jobb där som beridare, säger Emma-Maria som trots erbjudandet kom tillbaka till Flyinge efter praktiken. I maj ska alla behöriga som sökt till beridarprogrammet göra sina antagningsprov på Flyinge. Endast fem av dem kommer in. För Emma-Maria och hennes klasskompisar väntar flera tävlingar. Näst sista helgen i april startar Emma-Maria dressyr, det handlar om medelsvår C. – Jag gjorde min debut i dressyr för några veckor sedan och blev trea på 72 procent i LA:3, dressyr är också kul, säger hon innan det är dags för nästa lektion – tömkörning. – Flyinge är starkare än någonsin på både utbildnings- och tävlingssidan och det är ett mycket bra betyg att kunna visa så starka ansökningssiffror, säger Kees de Jong, VD på Flyinge. – Vi kommer att ha fortsatt fokus på vidareutveckling och vi ser fram emot att hälsa alla nya elever och studenter välkomna till Flyinge i höst. Här får de en helt unik miljö som vi dessutom nu öppnar upp för vårt nya gymnasieprogram i samarbete med SRG. Nu har anmälan stängt till alla vuxenutbildningar och söktrycket är högt. Till unghästutbildare vidareutbildning, delvis på distans och hovslagarnas tilläggsutbildning kan man dock söka ett tag till. Information: Anna Nyström, Flyinge AB

Företagscentrum för hästnäringen

Hästnäringens Nationella Stiftelse, LRF Häst, LRF Konsult och Flyinge startar ett företagscentrum för hästföretagare, läs pressmeddelande nedan: ”Nu startas Hästnäringens Företagscentrum som ska erbjuda lättillgänglig och kostnadseffektiv utbildning och kompetensutveckling för aktiva och nystartade hästföretag i hela Sverige. Bakom satsningen står Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och LRF Häst, med LRF Konsult och Flyinge som genomförare och samarbetspartners. Hästnäringens Företagscentrum omfattar digitala verktyg för kompetensutveckling (filmer, ljudböcker och podcasts), ekonomistyrningsprogram online samt ett antal korta utbildningar/dagskurser. Snart kommer även distansbaserade utbildningar via webben kunna erbjudas. Målsättningen är att företagscentret ska vara tillgängligt för alla i hela landet. Under april/maj kommer ett antal kurstillfällen erbjudas från Flyinge och senare under året även från andra platser. HNS och LRF Häst i samverkan HNS och LRF Häst har arbetat tillsammans länge för att på olika sätt stärka företagare i hästnäringen. Arbetet har nu nått fram till lanseringen av denna gemensamma satsning. Målet är att erbjuda kompetensutveckling för aktiva företagare, rådgivning för nystartade verksamheter samt högkvalitativt innehåll i de utbildningar som formar morgondagens hästföretagare. – Hästnäringen omfattar många ambitiösa småföretagare där verksamheten har sin grund i ett brinnande hästintresse. Vi vill hjälpa dessa att även bli mer affärsmässiga genom att erbjuda utbildningar skräddarsydda för hästföretagare, säger Kees de Jong, HNS. Uppdraget för LRF Häst är specifikt att jobba för fler professionella företag i hästnäringen med ökad lönsamhet och konkurrenskraft. – Samarbetet kring ett gemensamt företagscentrum är ytterligare ett steg i att kunna förse både befintliga och blivande företagare i hästsektorn med efterfrågad kompetensutveckling. Det finns många viktiga frågor; hur man hittar sina kunder, företagets bärande idé och en stark finansiering är bara några, säger Erica Lindberg, LRF Häst. LRF Konsult – Kompetensnätverk Häst Hästnäringens Företagscentrum byggs upp med basen från Flyinge men kommer vara tillgängligt oavsett var i landet man befinner sig. Något som blir möjligt dels genom utveckling av distansverktyg samt via LRF Konsults kompetensnätverk häst som består av drygt 50 rådgivare och konsulter utspridda från Boden till Malmö. – Det finns så mycket roligare saker man som hästföretagare kan göra än att lägga timtals på att öppna kuvert och i efterhand ta reda på hur bra företaget går. Samarbetet med HNS och LRF Häst kommer förenkla för många, säger Jimmy Larsson, segmentschef lantbruk, LRF Konsult.”

Gretzer flyttar in på Flyinge

Maria Gretzer kommer att ha ett par hästar på Flyinge framöver. Det ska ge inspiration till skolans elever. Foto: Lottapictures

Maria Gretzer kommer att ha ett par hästar på Flyinge framöver. Det ska ge inspiration till skolans elever. Foto: Lottapictures

Maria Gretzer har länge varit hopptränare på Flyinge, nu utökar man samarbetet då Gretzer flyttar två av sina hästar till anläggningen. -Jag har mest unghästar i stallet och två av dem som kommit längst kommer jag att ha på Flyinge, i första skedet blir det Fecybelle (Carambole-Sjapoo) och en av hingstarna som tillhör Marcus Ehning, berättar Maria Gretzer i ett pressmeddelande. Man har länge velat ha en äldre och etablerad ryttare till Flyinge som inspiration för skolans elever. – Maria känns som ett riktigt bra alternativ. Vi har redan ett välfungerande samarbete och att få ha henne här på plats är verkligen super för våra lärare, säger AnnCatrin Carlsson, programansvarig för beridarprogrammet. Gretzer ser det som en stor fördel att ha hästarna på Flyinge. – Alla möjligheter finns, galoppbana, terränghinder och olika hallar. Det är fantastisk miljöträning för unga hästar och Flyinges elever kommer få se vilken varierande träning de får.

RGB har hela familjen med till Flyinge

En av landets mest väbevakade barnvagnar.

En av landets mest väbevakade barnvagnar.

Ridsportsvärldens just nu mest intressanta barnvagn har precis rullat omkring på Flyinge. Den som sover där, (för det mesta i alla fall) lilla Pamina Caroline är nämligen Rolf-Göran Bengtssons förstfödda dotter, mamma heter Eva Marie Penzlin. Gissa om det blev uppståndelse när Flyinges presschef Anna Nyström meddelade att hela familjen skulle dyka upp vid Flyinge Indoor, tävlingarna som bland annat innehöll två finaler, i Volkswagen Grand Prix och i Swedish Riders Trophy. Visst var det viktigt. Vem skulle vinna där, vilken häst skulle Rolf-Göran starta, så här på hemmaplan. Men nästan lika viktigt, åtminstone på presskonferensen, var frågan, går en av världens absolut bästa hoppryttare upp på nätterna och byter blöjor på sin lilla dotter? Presskåren satt och klämde lite på frågan vid den första stora mötet med hoppsportens störste. Vågade man ställa en sådan fråga till självaste ”Roffe”? Under tiden hann han berätta om senaste triumfen, den i Doha och förstahästen Casalls superform. Men trots de lyxiga förhållandena hos Qatars schejker var Rolf-Göran Bengtsson mer än nöjd med att vara tillbaka i Flyinge. Här känner han sig verkligen hemma, här känner han till allt, inte minst den iskalla vinden som sveper över ridbanorna så här i november. Casall har nu hunnit bli 16 år och något mer OS eller VM lär det inte bli för hans del. – Men vi har andra lovande hästar i systemet så blir det aktuellt så… Och nej, han har inga planer på att sluta och ja de berömda ljumskarna håller sig lugna med lite träning och lite annan hjälp. Besvikelsen över resultatet i VM-finalen, han kom fyra om nu någon har glömt det, har han lagt bakom sig. – Jag är stolt och glad att jag verkligen kom till final men nu kör vi vidare. Jag har väl ridit den ungefär 150 gånger i tankarna men nu ligger alltihop bakom mig. Det är också första besöket hemma hos farmor Elsa för lilla Pamina. Spännande naturligtvis. Det är en mycket stolt pappa som visar upp sin lilla dotter. – Det är klart att allt känns lite lättare när man kommer hem till en sånt här litet ”paket”. Pappalivet är hittills som han tänkt sig att det skulle bli. När både mamma och pappa tävlingsrider får ju Pamina hänga med till stallet och de berömda hästarna. Så här långt verkar det inte vara några större problem vilket Evi bekräftar. När vagnen stod mitt på långsidan i Flyinges stora ridhall och det var läge för mat, fixade Evi till dagens lunch, med en nöjd dotter på armen och ett halvt öga på vad som hände på arenan. Pamina tog det coolt och mötte alla som ville kolla närmare som om hon inte hade gjort något annat under sina allra första månader. Namnet då? -Vi hade ju gjort namnlistor både Evi och jag och en gemensam favorit var ju Pauline. Namnet Pamina fanns också med men vi pratade mest om Pauline. Men så blev det ju lite panik, hon kom för tidigt och skulle ha sitt namn och då blev det Pamina istället. Pamina Caroline alltså. Och ja, när Rolf-Göran Bengtsson på presskonferensen berättat ännu mer om sina hästar, sitt upplägg inför kommande tävlingssäsong, att han just nu lever ett mycket gott liv, ja då kom också frågan om blöjorna. Han byter, inga problem! Text Eva Österlund, foto Lottapictures

Morris lockar ryttareliten

Det blir extra kändistätt på Flyinge de närmaste veckorna. Första helgen i november intar USA:s superhopptränare George Morris stora ridhallen och håller clinic, som vi redan har skrivit om här i Equestrianwords. Nu är det också klart vilka ryttare som får rida för honom medan fullsatta läktare håller totalkoll. Alexander Zetterman får sällskap av Douglas Lindelöw och Stephanie Holmén. Dessutom får beridareleverna Emma Maria Thalen och Andrea Marie Sundal chansen. Bägge tjejerna går sitt första beridareår och nu har Flyinges hopptränare Maria Gretzer förberett dem lite på vad som komma skall. – Det var mycket ”heels down”, ”eyes up” och ”feel the mouth”, det höll vi på med i tre timmar, berättar Emma-Maria Thalén. Båda har också läst på ordentligt i George Morris klassiska bok om konsten att rida, hoppa och samarbeta med hästen på rätt sätt. Hårnät lär tjejerna också ha laddat upp med. Morris är noga med prydligheten hos sina elever och några flaxande frisyrer gillar han inte. – Vi känner oss förberedda och det är skönt att ha haft träningen med Maria så vi vet vad som gäller, säger Emma-Maria. Douglas Lindelöw tävlar i världscupen i hoppning i Helsingfors samma helg men har ändå lyckats fixa till ett tufft schema så att han kan vara med på Flyinge. – Klart man tar chansen att rida för Morris, han är ju en legend. Totalt blir det 12 ryttare som rider. Förutom gänget ovan även Fredrik Jönsson, Henrik Anckarkrona, Petra Aittola, Adrian Cronin, Jörgen Larsson, Victoria Eke Göransson och Nicole Holmén.  

Roffe på plats i Flyingefinal

Rolf-Göran Bengtsson är tillbaka på Flyinge den 19 november. Det handlar om final i Volkswagen Grand Prix.

Rolf-Göran Bengtsson är tillbaka på Flyinge den 19 november. Det handlar om final i Volkswagen Grand Prix.

För tredje året i rad kommer Jerringprisvinnaren, OS-tvåan och Europamästaren Rolf-Göran Bengtsson hem till Sverige och Flyinge för att rida finalen i Volkswagen Grand Prix. – Ett stort nummer för svensk ridsport, menar Rolf-Göran om tävlingen. Det var ingen tvekan, att han skulle vara med igen när det är dags den 19 november. – Självklart vill jag vara med och stötta den här tävlingen, det är viktigt med sådana tävlingar i Sverige och Volkswagen är även sponsorer för mig, säger Rolf-Göran som den här gången tävlar på hemmaplan, han rider ju för Flyinge HSK. Vilka hästar han tar med sig till Flyinge är ännu inte helt klart. Själv kommer han direkt från tävlingarna i Doha och när han hoppat klart i Flyinge väntar världscup i Stuttgart. – Men visst är det speciellt att komma till Flyinge. Det är min hemmaplan och där är många människor som jag hade mycket kontakt med förr som kommer och tittar. – Man kan inte klaga på något vis, Flyinge som tävlingsplats har allt som behövs, bra underlag, bra läktare, stor arena och väldigt, väldigt bra framridningsmöjligheter. Förra året blev Rolf-Göran tia i finalen med Quedge Deenne, Angelica Augustsson vann på Mic Mac du Tillard.  

Samspel, tillit och förtroende

Bo Jenå i träningstagen i Flyinges lilla ridhus med Flyinges skolhästar. En gammal tradition som väckts till liv igen.

Bo Jenå i träningstagen i Flyinges lilla ridhus med Flyinges skolhästar. En gammal tradition som väckts till liv igen.

Frihet 2 Frihet 3 Frihet 4 Frihet 5 Frihet 6 – Samspelet med djuren, att komma dem nära, känna tillit och förtroende för varandra och för att kunna utvecklas, så beskriver Bo Jenå lite av det som har väckt hans intresse för att träna frihetsdressyr med skolhästarna på Flyinge. Eller rättare sagt återuppväckt intresset, för Bo Jenå har alltid varit intresserad av det här, inspirerad av hästkarlar som beridare Yngvve Viebke till exempel. – Faktiskt en gammal tradition här, ett kulturarv som vi gärna för vidare till våra elever. Det som satte extra fart var Bo Jenås möte med Kim Barteau i USA för några år sedan. Barteau är en av världens mest kunniga frihetsdressörer och Bo Jenå lockade över honom till Flyinge för ett samarbete. – Idag använder vi 7 till 8 av våra skolhästar i träning. De gör sitt dagliga jobb med eleverna och sedan gör de detta på sin ”fritid”. När de traditionella Flyingedagarna togs bort försvann också mycket av intresset för olika uppvisningsformer. Bo Jenå, närmast världsberömd för att visa hästar a la Celle, vill ändra på det här, göra en nystart och visa vad man faktiskt kan på Flyinge. För Ridsport visar han upp tre av skolhästarna. Först ut är Rooster, en femåring e. Roosevelt, och i början totalt ointresserad av frihetsdressyr. I dag är läget ett annat. – Det hela bygger på belöning, berättar Bo Jenå. Socker eller annat godis i jackfickorna är ett måste. Och allt måste få lov att ta tid. Man får inte hålla på för länge per gång, repetera mycket och belöna. Hästarna måste känna att det är kul och att allt är sammankopplat med en belöning. Det gäller att få hästen att följa ledaren, att känna sig trygg med ledaren, båda ska vara i komfortzonen Bo Jenå börjar med att ha hästen i grimma. Han visar på den speciella punkten på hästens bogblad där man gärna kan klia, han petar med ett spö på frambenet och när hästen lyfter det blir det naturligtvis belöning. – Smarta hästar lär sig snabbt, ibland blir de nästan för snabba. Hästen ska lära sig att lyfta benet, lära sig att hålla det kvar i luften som en inledning till en bugning. Så småningom räcker det med att bara nudda benet för att hästen ska gå ner i bugningen utan problem. Sedan väntar ju godis. Hästen ska också acceptera att gå runt ledaren. Flyinges personal har ju i flera år visat en bejublad tömkörningskadrilj vid stora evenemang, inte minst i tyska Redefin. I år hade Bo Jenå lagt till lite bugningar också, gissa om det blev succé. – Vi ska utveckla det vidare, säger han. Vi ligger i träning för Globen till att börja med. Under tiden vi pratar har han tagit grimman av Rooster. Fri som fågeln är hästen kvar vid Bos sida hela tiden. I skritt och trav och för första gången över cavalettibommar. En häst som verkligen har talang för det här, det syns i både blick och i rörelserna att han har kul. Don Chamero, e. Don Primero, är den som varit med längst. Så fort han bli fri är han snabb att lägga sig ner och sedan sätta sig på bakdelen med ena bakbenet elegant utsträckt. Där blir han sittande så länge det vankas godis. – Det händer ibland, utanför frihetsdressyren, att hästarna gör tricks när jag kommer. De vet ju att där kommer han som har belöning i fickorna. Rarino, e. Rascalino, är den mest oerfarna av de tre. Han är med på noterna direkt men gillar också att dra iväg så fort han har en chans. Kanske för att markera sitt oberoende ett tag, men han kommer alltid direkt tillbaka till Bo Jenå och så repeterar de. Då brukar allt fungera. Text och foto Eva Österlund Fotnot: Artikeln om frihetsdressyr har tidigare varit publicerad i tidningen Ridsport.  

Äldre inlägg

© 2020 Equestrianwords

Tema av Anders NorenUpp ↑