Etikett: Chalmers (sida 1 av 2)

15 minuter hästforskning

I samband med invigningen av Göteborgs om- och nybyggda stadsbibliotek talade Maria Sundin, forskare inom fysik vid Göteborgs Universitet, en kvart om Chalmers forskning inom hästområdet. HÄR kan ni se filmklippet där Maria berättar om Chalmers forskning.

Forskarna mötte idrotten

För ett par veckor sedan var det minikonferens på Chalmers med tema sport och smarta textilier. Representanter från bland annat hästsporten fick framföra vilka behov de har inom sin idrott och forskarna fick svara på vad som görs och vad som går att göra. Läs mer om konferensen HÄR.

Nördcafé på Tekniska museet

I morgon onsdag klockan 17,00 är det återigen dags för Tekniska Museets nördcafé, denna gång med häst som tema. Pia Stenberg berättar om sin uppfinning Broddplattan och Johanna Ternström berättar om sin forskning om att mäta EKG på hästar via smarta textilier. För er som inte kan ta er till Tekniska i morgon, följ nördcaféet via webb-tv HÄR.  

Fysiker behövs inom veterinärmedicin

Förståelse för fysikens lagar är nödvändigt för att hovslagare och veterinärer ska kunna göra ett ännu bättre arbete. Uno Yxklinten höll en inspirerande lunchföreläsning på Chalmers Tekniska Högskola. Foto: Lotta Karlsson

Förståelse för fysikens lagar är nödvändigt för att hovslagare och veterinärer ska kunna göra ett ännu bättre arbete. Uno Yxklinten höll en inspirerande lunchföreläsning på Chalmers Tekniska Högskola. Foto: Lotta Karlsson

Ett kanske något udda inslag i den ordinarie verksamheten på Chalmers Tekniska Högskola var fredagens lunchföreläsning med hovslagare Uno Yxklinten. Men så är också herr Yxklinten själv ett något udda inslag inom sitt gebit. Han har doktorerat i teknisk fysik och mekanik men valde sedan hovslageriet som yrkesbana. – Jag är fysiker och självlärd hovslagare, som han själv presenterar sig. På Chalmers håller han lunchföreläsning för att få tillstånd en samverkan mellan veterinärmedicin och biomekanik. – Biomekanik är mekanik överförd på levande varelser. Men det är ofta veterinärer som utför jobbet och de har inte den mekaniska kompetensen. Han efterfrågar en grundläggande kurs i fysik- och mekanik för veterinärer om kanske fem poäng men ställer sig också den retoriska frågan – hur många veterinärer skulle vara intresserade.
Att beräkna hur belastningen blir är inte helt lätt på levande varelser. Foto: Lotta Karlsson

Att beräkna hur belastningen blir är inte helt lätt på levande varelser. Foto: Lotta Karlsson

Förhoppningsvis sådde Yxklinten ett frö till kommande projekt där hästens rörelsemönster kan studeras och räknas på ett sätt som i slutänden skapar en större kunskap och förståelse för hur till exempel felaktiga benställningar hos föl ska korrigeras på bästa vis.

Välbesökt hästcafé med tema underlag

När Chalmers på onsdagen bjöd in till ytterligare ett hästcafé var det som de tidigare mycket välbesökt.

Hästcafét var som vanligt välbesökt. Foto: Lotta Karlsson

Hästcafét var som vanligt välbesökt. Foto: Lotta Karlsson

Ämnet för kvällen var underlag och skadeprevention och föredragshållare var professor Lars Roepstorff från SLU och Erik Hulthén, doktor i produkt- och produktionsutveckling vid Chalmers. Han forskar om uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial, ett omfattande forskningsprojekt finansierat av Vinnova. Avslutningsvis berättade Maria Sundin, Göteborgs Universitet och en av initiativtagarna till Chalmers satsning på hästsporten, om de hästforskningsprojekt som pågår för närvarande.        
Lars Roepstorff. Foto: Lotta Karlsson

Lars Roepstorff. Foto: Lotta Karlsson

Lars Roepstorff forskar kring underlag och framtagandet av en metod för att objektivt kunna mäta och beskriva ett underlags egenskaper, ett forskningsprojekt som FEI, det internationella ridsportförbundet, är med och finansierar. Till VM nästa år i Normandie ska man testa en metod för att mäta underlag och planen är att det sedan ska bli en obligatorisk del vid anläggningen av banor vid stora tävlingar och mästerskap.      
Med den här bilden illustrerade Roepstorff de faktorer som påverkar hästens hållbarhet och prestation.

Med den här bilden illustrerade Roepstorff de faktorer som påverkar hästens hållbarhet och prestation.

Roepstorff pratade mycket om belastningen på hästen vid rörelse och hur olika underlag påverkar hästens leder, skelett och ligament. För att skapa ett bra underlag måste man ha förståelse för hästens biomekanik. Det perfekta underlaget finns inte menar Lars, för det beror på hästens förutsättningar, vad den ska användas till och så vidare. – Vi ska ha ett underlag som är optimalt för att prestera maximalt inom den disciplin som ska utföras. De faktorer som påverkar hästens hållbarhet och prestation är många. En häst behöver variation i all träning och för att bli hållbara behöver de också utsättas för hård träning emellanåt. – Hobbyhästar rids jämntjockt. Jag brukar säga att det är inte farligt att skena litegrann. Samtidigt är det så att träning och skador är två sidor av samma mynt. Driver vi träningen för långt blir hästen skadad. Man arbetar med att ta fram mått för att karakterisera underlag på en skala 1-5; ytfasthet, dämpning, elasticitet, grepp och jämnhet. Roepstorff ser hur det i en framtid ska framgå i propositionen till tävlingar vilken typ av underlag det är man kommer att tävla på utifrån skalan ovan. Då kan ryttarna i förväg avgöra om det är lämpligt för deras häst att tävla på det underlaget eller om de ska avstå. Ett bra underlag behöver inte vara dyrt. En viktig faktor för hur underlagets kvalitet är hur väl man sköter det och där är vatten den absolut viktigaste faktorn. Svenska Ridsportförbundet kommer snart att ha uppdaterat
Erik Hulthén. Foto: Lotta Karlsson

Erik Hulthén. Foto: Lotta Karlsson

Roepstorff och Hulthén fann varandra under dagen och den mekaniska hov som Roepstorff och SLU tagit fram för att kunna mäta ett underlags egenskaper kommer att användas av Hulthén och hans forskarkollegor då de besöker landets bergstäkter och krossar. Hulthén beskrev processen för att ta fram en ny produkt i fyra steg:

  • Behov – varför behövs det en ny produkt.
  • Funktion – till vad ska den användas
  • Lösning – hur ska den göras
  • Process – produkten görs

Maria Sundin. Foto: Lotta Karlsson

Maria Sundin. Foto: Lotta Karlsson

Avslutningsvis berättade Maria Sundin om de forskningsprojekt som pågår. Smarta textilier där man var först i världen att mäta EKG på en häst genom pälsen. Det är ett samarbetsprojekt mellan Chalmers, Göteborgs Universitet, Textilhögskolan i Borås, Universitetet i Sydney och AEBC, Australian Equestrian Behaviour Centre. Målet är att integrera sensorer i vanlig hästsportutrustning vilket möjliggör mätningar på hästen utan att stressa den. Någon i publiken efterfrågade sensorer i ridbyxor för att kunna se hur man faktiskt sitter på hästen. Johanna Ternström, Chalmers, som är den som på plats i Australien gjorde den framgångsrika EKG-mätningen, berättade att det finns forskare i Australien som är på just det ämnet med sensorer i ridbyxor. Ett tämligen nystartat projekt är ett samarbete mellan ett företag som heter Hot Disk AB, hovslagaren Björn Berg och Ale Djurklinik. Hot Disk arbetar med sensorer som undersöker strukturer i material med hjälp av värmeledning och värmespridning. Här ser man att man skulle kunna undersöka hovsprickor, hovbölder och keraton med metoden. Något som bland annat skulle kunna minska användningen av antibiotika. I måndags gjorde man den första mätningen på en levande häst. Plåster fungerar dåligt på päls. Mölnlycke Health Care har tagit fram ett silikonplåster och man tittar på hur man skulle kunna använda sådana plåster på hästar. Man håller också på att arbeta med smarta tyglar. Med smarta tyglar skulle man kunna lagra hur tyglarna används udner ett ridpass för senare granskning. Syftet är att göra ryttare och tränare mer medvetna om eventuella felaktigheter och rätta till dem. Dessutom pågår kandidatarbeten inom hästområdet på Chalmers. För den som har en idé som skulle kunna vara forskningsbar så hör av er till Chalmers, kontaktuppgifter finns HÄR. Text Annika Grundberg, foto Lotta Karlsson  

Mer från skitdagen på Chalmers

Mer från ”skitdagen” på Chalmers HÄR.

En riktig ”skitdag” på Chalmers

Ulf Gustafsson är ständig moderator vid Chalmers hästarrangemang. Här tillsammans med Maria Kjellberg som berättade om krånglet med regelverk och godtyckliga beslut som drabbar hästföretagare. Foto: Lotta Karlsson

Ulf Gustafsson är ständig moderator vid Chalmers hästarrangemang. Här tillsammans med Maria Kjellberg som berättade om krånglet med regelverk och godtyckliga beslut som drabbar hästföretagare. Foto: Lotta Karlsson

(Uppdaterad) Chalmers satsning på forskning kring hästsport fortsätter. På onsdagen bjöd man in till en biogas- och hästgödseldag. Bland annat presenterades den förstudie som Hästföretagarna i Göteborgsregionen gjort om hästgödsel som en resurs.
Daniel Tamm från Biomil AB berättade om hur man framställer biogas. Foto Lotta Karlsson

Daniel Tamm från Biomil AB berättade om hur man framställer biogas. Foto Lotta Karlsson

Daniel Tamm från företaget Biomil AB berättade om grundkunskaper och förutsättningar för biogasproduktion. Bland åhörarna fanns representanter för tekniska högskolor, företag och organisationer som arbetar med utveckling av biogasanvändning, JTI, HNS med flera.
Dagens ämne - hästskit - gav upphov till diskussioner bland åhörarna. Foto: Lotta Karlsson

Dagens ämne – hästskit – gav upphov till diskussioner bland åhörarna. Foto: Lotta Karlsson

Det framkom att det pågår en hel del forskning och projekt som rör just omvandlingen av hästgödsel till energi. Större samordning och samverkan efterfrågades och en lista skickades runt där intresserade fick skriva upp sig med syfte att skapa ett nätverk. Representanter från presumtiva kunder fanns också i form av köpare av biogasbränsle. Intresset för hästgödsel som en energiresurs verkar vara stort. Ett annat tänkbart användningsområde för hästgödsel är att använda den biogas som produceras i industrin. På plats på Chalmers fanns representant för den petrokemiska industrin i Stenungsund, läs mer i ATL, artikeln finns HÄR.
Oskar Danielsson, student på Chalmers, hade varit i Australien inom ramen för sitt examensarbete och tittat på hur de hanterar sitt hästgödsel. Han berättade bland annat om hur de la ner rör i gödselstacken. Genom rören körde de kallvatten som värms upp av förbränningen i gödselstaden och därmed producerade varmvatten i andra änden. Foto: Lotta Karlsson

Oskar Danielsson, student på Chalmers, hade varit i Australien inom ramen för sitt examensarbete och tittat på hur de hanterar sitt hästgödsel. Han berättade bland annat om hur de la ner rör i gödselstacken. Genom rören körde de kallvatten som värms upp av förbränningen i gödselstaden och därmed producerade varmvatten i andra änden. Foto: Lotta Karlsson

 

Smarta textilier i hästsportprodukter

Vid forskningskonferensen i Kanada gångna helg deltog Johanna Ternström från Chalmers för att berätta om forskningen kring smarta textilier. Bland annat visades den här filmen.

Forskningskonferens i Kanada

I morgon startar den internationella hästforskningskonferensen ISES i Kanada och pågår i tre dagar. Från Sverige deltar, bland andra, Maria Sundin (Chalmers/Göteborgs Universitet) för att hålla ett föredrag om forskningen kring smarta textilier i hästsportutrustning. Det är nionde året som konferensen hålls och över 200 forskare, studenter, veterinärer, tränare, ryttare och andra som är engagerade inom hästsporten samlas under tre dagar. Fokus i år är hur man kan utveckla träningen av hästar och hur man mäter välfärden hos hästar. Ett av målen för ISES är att överbygga gapet mellan forskning och hästsportindustrin. För mer information om konferensen, klicka HÄR.

Första gången EKG fångats med smarta textilier

Johanna Ternström, mastersstudent vid Chalmers, befinner sig i Australien för att studera smarta textilier och hur de kan användas på hästar. Hon befinner sig på AEBC, The Australian Equine Behaviour Centre, och har där för första gången någonsin lyckats fånga upp EKG på häst genom smarta textilier utan att hästen har rakats innan. Johannas besök i Australien är ett samarbete mellan Chalmers, Göteborgs Universitet, Textilhögskolan i Borås, universitetet i Sydney och AEBC. De elektroder som används är väldigt tunna och skulle i framtiden kunna integreras i till exempel sadelgjordar och vojlockar. Chalmers satsar på sportteknologi där ridsporten är en av de sporter man valt att satsa på. De andra sporterna är segling, simning och innebandy. För mer info se AEBC:s hemsida. För mer information om Chalmers satsning på sportteknologi, klicka HÄR.

Äldre inlägg

© 2019 Equestrianwords

Tema av Anders NorenUpp ↑