Kategori: Okategoriserade (sida 1 av 26)

Smittoläget i landet försätter Hästsverige i stabsläge – Strömsholm stänger för besökare

Flera fall av virusabort i Stockholmsområdet gör att Strömsholm stänger sina stallar för besökare. Man väljer också att ställa in ungdomarnas landslagsträning helgen den 23-24 februari samtidigt som Strömsholms Ridsportförenings tävlingar den 20 februari och den 6 mars också ställs in. Man uppmanar också utomstående att låta hästarna ute i hagarna runt anläggningen vara i fred och att inte röra dem.

Inga tävlingar i Stockholm
Stockholms Läns Ridsportförbund har tillsammans med förbundet och i samråd med lokala tävlingsarrangörer infört ett tillfälligt men frivilligt tävlingsstopp från den 13 februari till den 7 mars. De tävlingar som är inställda är;
Södertälje Ridklubb – regional hoppning 17 februari
Märsta Ridklubb – regional dressyr 17 februari
Täby Ryttarsällskap – regional dressyr häst, nationell dressyr ponny
Rånäs Ridklubb – lokal dressyr 24 februari

Fler smittor
Utbrottet av virusabort berör Stockholmsområdet men även i andra delar av landet råder extra vaksamhet. Vintertid är smittotid och flera stall höjer sin beredskap och ridskolorna går ut med information och uppmaningar om smittskydd till sina elever och andra besökare.

Läs mer om hästar och smittskydd, råd och restriktioner på SvRF:s webb.

Foto: Anna Carlsson-Käck

 

Hästapp satsar stort – emission ger 5 friska miljoner

Almi Invest går tillsammans med privata investerare in med totalt fem miljoner, där Almi står för knappt hälften, som ska användas till vidareutveckling, marknadsföring och internationell lansering av appen Ztable. Det är cirka ett år sedan det Uppsala-baserade horsetechföretaget Ztabler lanserade sin hästträningsapp Ztable. Den har idag laddats ner omkring 40 000 gånger.

Appen består av en träningskalender, filmade ridövningar med välkända tränare och ryttare samt en social funktion med ett community för ryttare. Nu ska bolaget utveckla en premiumversion av appen samt öka antalet användare, både i Sverige och internationellt.

Islandshästarna intar Falsterbo

I sommar blir det premiär för islandshästar på Falsterbo Horse Show. Fartfyllda tävlingsklasser blandas med show 10-11 juli när några av världens främsta ekipage gör upp i femgång, fyrgång, tölt och showpass. Det blir även slutfinaler för de bästa amatörerna som har kvalat till Falsterbo under våren. Magnús Skúlason, en av världens främsta islandshästryttare, agerar rådgivare åt tävlingskommittén där bland annat Jennie Filipsson Eriksson och Rebecca Holmström ingår. Jennie och Rebecca har under två års tid arrangerat Icelandic Power Show på Elmia:

”Vi är väldigt glada och stolta över samarbetet med Falsterbo Horse Show och detta är ett stort lyft för sporten och vår fantastiska Islandshäst. Programmet blir härligt med både show och tävlingar för amatörer och proffs. Vi ser fram emot ett fantastiskt event i sommar” säger Jennie och Rebecca.

Falsterbo Horse Show pågår 6-14 juli. Tidsprogram släpps den 11 februari på www.falsterbohorseshow.com

Foto: Lotta Karlsson (arkivbild)

Visst kan du transportera häst i sträng kyla

Minus 25 grader och träningsdags. Lastar du och åker eller stannar du hemma på grund av minusgraderna? Låt det sunda förnuftet råda; din häst är gjord för att klara kyla. Att åka transport är inte värre än att stå still i hagen.
Att ge sig ut och köra transport i ishalka och snökaos är rent dumdristigt men att avstå från att köra till träningen bara för att termometern visar massor med minus, visar sig vara helt onödigt. Åtminstone inom rimliga gränser. Om det är riktigt kallt och hästen går i hagen väljer du troligen att lägga på ett tjockare täcke och mata på med lite mer grovfoder. Tänk på samma vis när du transporterar din häst vintertid.
– Att åka hästtransport är likvärdigt med att stå still i hagen. Hästen har ett otroligt effektivt uppvärmningssystem för inandningsluften och med lite grovfoder att tugga på, tillgång till vatten och ett täcke klarar den sig bra, säger veterinär Maria Wikström, klinikchef på ATG-kliniken i Boden. Hon fortsätter:
– Hästar är gjorda för att klara kyla och hit har det aldrig kommit någon häst som mått dåligt på grund av att det är kallt i transporten. Det största problemet här uppe är snarare fordonen. Om det är neråt trettio grader kallt händer det att vi får återbud men då är det bilen som inte startar…

”Lär känna din häst”
Inom travet finns riktgränser för hur kallt det får vara för att loppen ska köras. Vid 25 minusgrader ställer man in liksom om det blåser 8 meter per sekund och är 20 minus respektive 12 meter per sekund och 15 minusgrader. Detta är användbara riktvärden även för ryttare men observera att gränserna gäller vid maximal ansträngning och prestation. Att stå still i hagen eller på transporten – eller skritta ett pass – går alldeles utmärkt även vid sträng kyla, menar Maria Wikström.
– Naturligtvis kan det skilja från individ till individ. Om hästen står och huttrar eller verkar öm i sin muskulatur fryser den. Lär känna din häst och använd ditt sunda förnuft helt enkelt.

Sunt bondförnuft råder
Petter Lundberg är travtränare och kusk med verksamhet på Bodens travbana. För honom är inte kylan något större problem vid transporter och han verkar snarare förvånad över att frågan ens ställs:
– Med ordentliga täcken går det bra. Man får hålla koll bara så de inte blir svettiga istället. I dagens hästlastbilar kan man ju sätta på lite värme. Fast det blir rätt varmt i ett släp också om man har flera hästar med sig.
Petter Lundberg undviker dock att transportera längre sträckor om det är riktigt kallt.
– Helst inte mer än en och en halv timmes resväg om det är neråt 25-30 minusgrader. Men annars är det sunt bondförstånd som gäller. Jag ger inte grovfoder i transporten om de inte har tillgång till vatten samtidigt.

Text & foto: Anna Carlsson-Käck

(Tidigare publicerad i Tidningen Ridsport 2011)

Doften av rädsla avslöjar dig

Nu är det vetenskapligt bevisat, det som vi hästmänniskor redan visste; hästen kan lukta sig till om du är rädd eller osäker.

Forskare vid universitetet i Pisa har samlat in armsvett från skrämda människor och sedan låtit hästar lukta på proverna. Inte helt oväntat kom man fram till att hästarna reagerade och att det fanns en koppling mellan lukt och reaktion. Och precis som Tidningen ATL skriver, så är det alltså ingen större idé att ”säga till någon att inte visa sig rädd för en häst, den läser ändå av känslorna med hjälp av lukten om man ska tyda forskarnas resultat”. Intet nytt under solen alltså.

Foto: Anna Carlsson-Käck

Julpynta gärna i stallet men med förstånd

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma… Självklart vill man ha advents- och julstämning även i stallet, men det gäller att pynta med förstånd. Var rädd om hästarnas magar och tänk på brandrisken. Gran- eller tallris, kottar, äpplen, knäckebröd, pepparkakor, apelsiner med kryddnejlikor … Det finns mycket fint att pynta i stallet med och som även fungerar bra om en häst skulle råka ta sig en munsbit. Men det finns även sådant som fungerar mindre bra.

Vill du använda glitter och julgranskulor placerar du dessa där hästarna inte kommer åt, exempelvis i sadelkammaren. Hästar tycker nämligen om att smaka på allt och julgransglitter eller en krossad julgranskula, vare sig den är i glas eller plast, kan göra stor och allvarlig skada. Pyntar du med granris ska du välja bort idegranen. Den är liten och buskig, saknar kottar, har små röda bär och platta, mörkgröna barr. Hästarna brukar tycka om smaken av idegran, men den är väldigt giftig och kan orsaka dödsfall. kulor Även om pyntet är hästvänligt bör det placeras där risken för att hästarna kommer åt det är minimalt. Det är exempelvis direkt olämpligt att ha pynt vid uppbindningsplatser och spolspiltor, eftersom det kan bli en säkerhetsrisk när hästarna försöker komma åt ”godiset”. Tänk också på att inte häfta upp gran- och tallris med häftpistol, utan använd vanligt hushålls- eller balsnöre.

Tänk på brandrisken
Enligt Brandskyddsföreningen är de flesta bränder i stall och ladugårdar elrelaterade. Levande ljus i stallet är givetvis ett stort no-no, då är det vanligare med elektriska julstämningsbringare som adventsljusstakar, adventsstjärnor eller ljusslingor. Det bästa är egentligen att undvika elanslutet julpynt i själva stallet och istället placera sådant i till exempel sadelkammaren. Oavsett vad så ska de vara anpassade för utomhusbruk och ha rätt IP-märkning för ändamålet. En elartikels IP-märkning anger hur vatten- och dammtät den är. Ju högre siffra desto bättre skydd. En artikel märkt med IP 54 är exempelvis dammskyddad och tål strilande vatten från alla vinklar. Tala med en fackman om bästa IP-märkning för den miljö du tänker utsätta produkten för.

Använd batterier
Den som vill lyssna på julsånger i stallet gör det med fördel via en batteridriven radioapparat. Den händige placerar sin elanslutna radio eller CD i sadelkammaren och drar ut högtalarna till stallet där de placeras långt bort från nyfikna hästmular. Tänk i så fall på att sladdarna ska tåla stallmiljön och att placera dem så att hästarna inte når dem. I samband med julpyntandet kan det också vara läge att se över brandskyddet i stallet. Kontrollera exempelvis att utrymningsvägarna hålls fria, att det finns grimmor och grimskaft tillgängliga vid varje box eller spilta, att element aldrig täcks över med kläder eller liknande och att det finns en fungerande brandsläckare i stallet.

Text och bild: Anna Carlsson-Käck

Fotnot: Enligt Lagen om skydd mot olyckor är den enskilde i skälig omfattning ansvarig för att förebygga eller begränsa bränder och andra olyckor. Den enskilde ska också ha utrustning för att släcka bränder. Läs mer om hur du förebygger bränder i lantbruket på www.lantbruketsbrandskydd.nu.

Artikeln har ursprungligen varit publicerad hos Hippson, här i en omarbetad version.

Med fyra hovar i backen

Snö, is och halka. Den tog tid på sig i år men till slut kom den; snön. På sina ställen har den både kommit och gått. Men man vet aldrig när den kommer tillbaka. Vi har träffat en hovslagare och pratat om hästens vinterdäck – isbrodden. Att brodda är nödvändigt för den ryttare som vill kunna njuta av vinterföret. Men hur roligt är det – egentligen? Förfrusna fingrar, såriga knogar och ömmande ryggar… Men det finns sätt som förenklar och gör vardagsridningen smidigare. Ett är att helt enkelt låta broddarna sitta kvar hela tiden.
– Har man hästar som fungerar bra tillsammans i hagen tycker jag absolut att det är ett alternativ. Det är minst lika viktigt med fäste i hagen och på vägen till och från, säger hovslagaren Peter Andersson från Orust.

Vilka broddar ska man välja?
– Det lönar sig kvalitetsmässigt att välja svenskt. Jag rekommenderar den lite rundare elitbrodden med en fals mot skon. Den är något dyrare men är i gengäld mycket slitstark och kräver ingen styrka när du drar åt den. Rent generellt kan man säga att ju billigare brodd, desto hårdare ska de dras.

Hur många brodd ska man ha?
– Om du mest rider på slätt underlag, eller har hästen i en plan hage, räcker det med två traktbroddar. Är det backigt bör du ha fyra. Men ta bort tåbrodden bak innan du släpper ut i hagen, annars riskerar du balltramp fram. Vid körning har man alltid fyra brodd i varje sko. tips
Fler och fler hästägare får upp ögonen för ”guldskon” med sex eller fyra inbyggda broddar. Det finns de hovslagare som inte gillar guldskorna eftersom de är både svårriktade och svårplanade, men Peter tycker om dem:
– Skon är visserligen lite dyrare i inköp men oerhört slitstark och håller i upp till tre omskoningar. Och den ger ett fantastiskt grepp på snö och is. Det är tungt att brodda men om du placerar hoven i ett benstöd sparar du både energi och rygg.
– Det finns specialstöd i olika material men det funkar lika bra med en höj- och sänkbar pallbock från exempelvis Biltema eller Jula. Klä klykan med en gummislang och du har ett jättebra hjälpmedel.

Vad ska man annars tänka på när man broddar?
– Rensa broddhålet ordentligt. Använd en renstapp, en söm av större modell eller en liten skruvmejsel. Gör rent hela vägen ner i botten mot hoven. Skruvar du ner en sten under brodden har du snart en stengalla. Gänga om med en gängtapp om det behövs. Skruva i brodden rakt. Backa den ett halvt varv och känn efter att den sitter bra, tipsar Peter.

Text & foto: Anna Carlsson-Käck

(Artikeln har tidigare varit publicerad i Tidningen Ridsport)

Luftvägsproblem gav ändrad hästhållning

Runa efter ett uppsuttet arbetsprov med kamera ner i luftvägarna.

Runa efter ett uppsuttet arbetsprov med kamera ner i luftvägarna.

För några år sedan drabbades min häst av luftvägsproblem. Big ones. Efter många oroliga besök hos veterinären vet vi nu att hon är pollenallergiker och om man bara är observant i början av våren, går det att hålla stånget  med en kur  cortison. Peppar peppar så har det räckt med en kur och vi hoppas att det håller sig på den nivån även framöver. I år har hon varit precis som vanligt. Om jag hade vetat då, vad jag vet idag, så hade det sparat både massor av oro och massor av pengar. Min häst är av rasen frieser. En frieser har högre andningsfrekvens än genomsnittshästen och den har betydligt trängre luftvägar. Det kände varken jag eller veterinärerna till vilket gjorde att vi nog slog på stora trumman lite tidigt och lite – kan man tycka idag – i onödan. Å andra sidan är jag glad för att veterinären tog min oro på allvar och att jag nu kan säga att hon iallafall är genomgången från öron till svans. 🙂

Det här skrev jag när vi precis hade börjat förstå att det kanske kunde vara pollen som var boven i dramat:

Allt började med en bronkit, fortsatte med en kraftig reaktion på pollen och slutade med att man upptäckte att mjuka gommen inte såg ut och betedde sig som den skulle. Problemen kom och gick och vid något tillfälle trodde jag faktiskt att det var dags att ta farväl. Men så under senhösten vände allt. En preliminärt inplanerad operation ställdes in och veterinären och jag bestämde oss för att hon nog faktiskt var frisk. Eller snarare, frisk just nu, vi avvaktar och ser vad som händer i vår.

Förändringar
Runas tillstånd har inneburit en del förändringar i min hästhållning. Bland annat får hon eget hösilage ur småbalar så långt det går att lösa praktiskt. Allt övrigt hösilage dubbelkollas extra noga (till alla hästarna i stallet naturligtvis). Kraftfoder blöts vare sig det behövs eller inte. Samtliga ventilationsfönster står alltid vidöppna numera och ett har tagits bort helt och hållet. Ingen sopning av gången över huvudtaget när Runa är inomhus. Jag städar ur transporten mer noggrant än tidigare och tar bort överblivet hösilage direkt. Boxen skurades extra noga innan installningen i höstas och numera står hon och boxgrannen på hampa och jag dammar av väggar, fönster och galler lite då och då. (Jag är så glad över förstående stallkamrater och stallägare. Inser att jag plötsligt har blivit en gräsligt besvärlig inackordering…)

Vad som har betytt vad i den här proceduren kring Runa vet jag ju inte säkert men jag konstaterar att hon mår bra. Nu håller jag tummarna för att inget händer i vår, att vi kan få en frisk säsong med en glad häst som andas som hon ska.

Undertecknad tog reda på lite mer om hampa. Läs artikeln på Hippson.

Text och foto: Anna Carlsson-Käck

Strömsholm – hästar och kulturhistoria

Säg ”Strömsholm” till en hästintresserad och vederbörande får något drömskt i blicken. Den lilla orten i Västmanland har mycket att berätta, inte minst om hästar och ridning. Följ med på en resa genom 400 år av häst- och ridsporthistoria.

1528 ärvde Gustav Vasa gården Mölnetorp efter sin mormor. Där, mitt på en holme i den strömmande Kolbäcksån, lät Gustav Vasa år 1556 uppföra en kungsgård. Platsen fick namnet Strömsholm. Efter Gustav Vasas död ärvdes Strömsholm av änkedrottning Katarina Stenbock. Det sägs att Katarina var ”de sjukas och fattigas vän” och att hon ofta satt under en stor ek på slottsgården. Där ska hon ha tagit emot medellösa och krassliga bybor som ville träffa henne. En annan sägen säger att eken ska ha planterats för att ge den blivande drottningen Kristina något att binda hästen vid när hon behövde gå bakom trädet och kissa.

Strömsholms stuteri Gustav Vasa skapade tidigt en stogång på Strömsholm och importerade hästar för avel från bland annat Holland. Under 1600-talets första hälft byggdes sedan stuteriet ut kraftigt. Kung Gustav II Adolf lät samtidigt uppföra en mängd nya byggnader, bland annat Smedjan (där sadelmakeri och ridshop dag huserar). 1621 fastställdes dessutom den stallstat som man menar var början till den första verkligt organiserade stuteriverksamheten i Sverige. Kring 1640 beslutades att det var dags att bygga ut stogången. För att de stora planerna skulle få plats att förverkligas flyttades hela verksamheten till åsen väster om kungsgården, alltså till den plats där ridskolan finns idag. Det är nu, alltså mot mitten av 1600-talet, som stallplanen får den rektangulära form som den fortfarande har.

Slottet byggs Drottning Hedvig Eleonora fick hela Strömsholms län i morgongåva av sin make Karl X Gustaf. När drottningen bara några år efter sitt bröllop blev änka ville hon hellre bo i ett slott än i en gammal kungsgård från Gustav Vasas tid. Hon gav den då moderne arkitekten Nicodemus Tessin d ä ansvaret för byggnationen och 1681 – efter mer än 20 års arbete – stod Strömsholms Slott klart. När Karl XI i slutet av 1600-talet kom till Strömsholm gjordes en stor uppryckning av stuteriets organisation. Kungen var mycket hästintresserad och vid den här tiden började man också upprätta förteckningar över avelshingstarna vid stuteriet. Nu följer en tid av krig och oro i Europa vilket gör att stuteriavel inte prioriteras. När Karl XII tillträder som kung 1697 finns det bara ett par hundra hästar kvar vid stuteriet. I samband med dåvarande kronprins Gustavs – sedermera Gustav III – giftermål med den danska prinsessan Sofia Magdalena renoveras slottet och även stuteriet får sig nu ett uppsving. 1770 finns det 359 hästar i stuteriets stallar vilket är ett rekord som fortfarande håller när det gäller det största antalet hästar på Strömsholm. Från 1810 till cirka 1860 dominerade den svarta Godsven-stammen på Strömsholms stuteri och man gav den till och med namnet ”Strömsholmsrasen”. År 1824 infördes Lantbeskälleriet och blev då inledningen till en stor period i stuteriets historia. Samtidigt byggdes bland annat det Vita ridhuset och flera stallar uppförs på åsen.

Central ridskola för armén
1868 grundade Karl XV en central ridskola för armén på Strömsholm. 1871 avvecklades stuteridriften och en hingstdepå inrättas parallellt med ridskolan. 1937 ändrades ridskolans namn till Arméns rid- och körskola. Nu disponerade staten över sammanlagt 110 hingstar fördelade på Strömsholm och Flyinge men i takt med att de beridna trupperna skars ned förändrades också behovet av fyrbenta hästkrafter. 1956 lade man ner hingsdepån helt. Lagom till ridskolans 100-årsjubileum kom beslutet om avveckling av Arméns rid- och körskola. Det dåvarande Ridfrämjandet tog över ridskolan på Strömsholm och de cirka 200 civila elever som då fanns inskrivna i verksamheten togs över av Ridfrämjandet liksom samtliga av ridskolans hästar. För att kunna ta hand om den civila verksamheten bildades en stiftelse med namnet Stiftelsen Ridskolan på Strömsholm och 1970 lämnade armén Strömsholm för gott.

Ler han i sin himmel?
Idag är Ridskolan Strömsholm en av landets tre riksanläggningar. Stallarna är fortfarande fyllda av hästar varav ett hundratal är ridskolans. Här finns hippologiska högskoleutbildningen, riksidrottsgymnasium med både hoppning och dressyrinriktning, ridlärarutbildning, kuskutbildning och hovslagarutbildning samt flera distansutbildningar och kortare ridsportsinriktade kurser. Under ett år studerar omkring 1800 elever på Strömsholm, inräknat längre och kortare utbildningar, sommar- och helgkurser. Ett stenkast från den anrika anläggningen, i Ridsportens Hus, huserar dessutom Svenska Ridsportförbundet med sitt kansli. Ett ridsportens Mecka? Och tänk att allt startade med en Kungsgård på 1500-talet. Strömsholm har blivit en unik plats på jorden. Vi får förmoda att Gustav Vasa ler i sin himmel.

Text: Anna Carlsson-Käck
Foto: Anders Palovaara (Strömsholm)

Källor: ”Hästarnas och ridningens Strömsholm 1528-1979” av Ulla Ståhlberg, ”Strömsholm under fyra sekler” av Margit Tottmar och ”Program Strömsholm”, Hallstahammars kommun

Allra helst vill vi inte rida i trafiken alls

Häst med ryttare räknas som fordon. Det finns många bilförare som känner till detta och som också förstår att vi samsas om utrymmet på vägarna och därmed tar nödvändig hänsyn vid möte eller omkörning. All heder åt er! Men det är de där andra som ger oss hästmänniskor rysningar och ofta lite ont i magen de gånger vi är tvungna att passera eller färdas utefter trafikerade vägar. Helst vill vi inte rida i trafiken alls, men ibland måste man. För precis som bilföraren inte vill ha sin bil i garaget alla dagar i veckan, vill inte vi ryttare ha hästen inom staket och vägg 24/7 heller.

Det finns inga trafiksäkra hästar
En häst kan aldrig vara helt trafiksäker. Den kan vara mer eller mindre van vid trafik men aldrig 100 procent trafiksäker. Det är en levande varelse som ibland kan reagera lite irrationellt. Det kan finnas hästätande löv i diket eller osynliga monster som plötsligt uppenbarar sig och då kan det hända att även den tryggaste hästen skuttar till, slår ut en hov eller kastar sig åt sidan. Och då spelar det ingen roll om det står en bil i vägen eller ej. Om alla bilförare kunde ta med sig bara detta, att hästen är en levande varelse, skulle vi komma långt.

Tidningen Land har listat några bra ”tänk på detta när du möter hästar i trafiken”.

Text och foto: Anna Carlsson-Käck

Äldre inlägg

© 2019 Equestrianwords

Tema av Anders NorenUpp ↑