Kategori: Okategoriserade (sida 1 av 25)

Julpynta gärna i stallet men med förstånd

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma… Självklart vill man ha advents- och julstämning även i stallet, men det gäller att pynta med förstånd. Var rädd om hästarnas magar och tänk på brandrisken. Gran- eller tallris, kottar, äpplen, knäckebröd, pepparkakor, apelsiner med kryddnejlikor … Det finns mycket fint att pynta i stallet med och som även fungerar bra om en häst skulle råka ta sig en munsbit. Men det finns även sådant som fungerar mindre bra.

Vill du använda glitter och julgranskulor placerar du dessa där hästarna inte kommer åt, exempelvis i sadelkammaren. Hästar tycker nämligen om att smaka på allt och julgransglitter eller en krossad julgranskula, vare sig den är i glas eller plast, kan göra stor och allvarlig skada. Pyntar du med granris ska du välja bort idegranen. Den är liten och buskig, saknar kottar, har små röda bär och platta, mörkgröna barr. Hästarna brukar tycka om smaken av idegran, men den är väldigt giftig och kan orsaka dödsfall. kulor Även om pyntet är hästvänligt bör det placeras där risken för att hästarna kommer åt det är minimalt. Det är exempelvis direkt olämpligt att ha pynt vid uppbindningsplatser och spolspiltor, eftersom det kan bli en säkerhetsrisk när hästarna försöker komma åt ”godiset”. Tänk också på att inte häfta upp gran- och tallris med häftpistol, utan använd vanligt hushålls- eller balsnöre.

Tänk på brandrisken
Enligt Brandskyddsföreningen är de flesta bränder i stall och ladugårdar elrelaterade. Levande ljus i stallet är givetvis ett stort no-no, då är det vanligare med elektriska julstämningsbringare som adventsljusstakar, adventsstjärnor eller ljusslingor. Det bästa är egentligen att undvika elanslutet julpynt i själva stallet och istället placera sådant i till exempel sadelkammaren. Oavsett vad så ska de vara anpassade för utomhusbruk och ha rätt IP-märkning för ändamålet. En elartikels IP-märkning anger hur vatten- och dammtät den är. Ju högre siffra desto bättre skydd. En artikel märkt med IP 54 är exempelvis dammskyddad och tål strilande vatten från alla vinklar. Tala med en fackman om bästa IP-märkning för den miljö du tänker utsätta produkten för.

Använd batterier
Den som vill lyssna på julsånger i stallet gör det med fördel via en batteridriven radioapparat. Den händige placerar sin elanslutna radio eller CD i sadelkammaren och drar ut högtalarna till stallet där de placeras långt bort från nyfikna hästmular. Tänk i så fall på att sladdarna ska tåla stallmiljön och att placera dem så att hästarna inte når dem. I samband med julpyntandet kan det också vara läge att se över brandskyddet i stallet. Kontrollera exempelvis att utrymningsvägarna hålls fria, att det finns grimmor och grimskaft tillgängliga vid varje box eller spilta, att element aldrig täcks över med kläder eller liknande och att det finns en fungerande brandsläckare i stallet.

Text och bild: Anna Carlsson-Käck

Fotnot: Enligt Lagen om skydd mot olyckor är den enskilde i skälig omfattning ansvarig för att förebygga eller begränsa bränder och andra olyckor. Den enskilde ska också ha utrustning för att släcka bränder. Läs mer om hur du förebygger bränder i lantbruket på www.lantbruketsbrandskydd.nu.

Artikeln har ursprungligen varit publicerad hos Hippson, här i en omarbetad version.

Med fyra hovar i backen

Snö, is och halka. Den tog tid på sig i år men till slut kom den; snön. På sina ställen har den både kommit och gått. Men man vet aldrig när den kommer tillbaka. Vi har träffat en hovslagare och pratat om hästens vinterdäck – isbrodden. Att brodda är nödvändigt för den ryttare som vill kunna njuta av vinterföret. Men hur roligt är det – egentligen? Förfrusna fingrar, såriga knogar och ömmande ryggar… Men det finns sätt som förenklar och gör vardagsridningen smidigare. Ett är att helt enkelt låta broddarna sitta kvar hela tiden.
– Har man hästar som fungerar bra tillsammans i hagen tycker jag absolut att det är ett alternativ. Det är minst lika viktigt med fäste i hagen och på vägen till och från, säger hovslagaren Peter Andersson från Orust.

Vilka broddar ska man välja?
– Det lönar sig kvalitetsmässigt att välja svenskt. Jag rekommenderar den lite rundare elitbrodden med en fals mot skon. Den är något dyrare men är i gengäld mycket slitstark och kräver ingen styrka när du drar åt den. Rent generellt kan man säga att ju billigare brodd, desto hårdare ska de dras.

Hur många brodd ska man ha?
– Om du mest rider på slätt underlag, eller har hästen i en plan hage, räcker det med två traktbroddar. Är det backigt bör du ha fyra. Men ta bort tåbrodden bak innan du släpper ut i hagen, annars riskerar du balltramp fram. Vid körning har man alltid fyra brodd i varje sko. tips
Fler och fler hästägare får upp ögonen för ”guldskon” med sex eller fyra inbyggda broddar. Det finns de hovslagare som inte gillar guldskorna eftersom de är både svårriktade och svårplanade, men Peter tycker om dem:
– Skon är visserligen lite dyrare i inköp men oerhört slitstark och håller i upp till tre omskoningar. Och den ger ett fantastiskt grepp på snö och is. Det är tungt att brodda men om du placerar hoven i ett benstöd sparar du både energi och rygg.
– Det finns specialstöd i olika material men det funkar lika bra med en höj- och sänkbar pallbock från exempelvis Biltema eller Jula. Klä klykan med en gummislang och du har ett jättebra hjälpmedel.

Vad ska man annars tänka på när man broddar?
– Rensa broddhålet ordentligt. Använd en renstapp, en söm av större modell eller en liten skruvmejsel. Gör rent hela vägen ner i botten mot hoven. Skruvar du ner en sten under brodden har du snart en stengalla. Gänga om med en gängtapp om det behövs. Skruva i brodden rakt. Backa den ett halvt varv och känn efter att den sitter bra, tipsar Peter.

Text & foto: Anna Carlsson-Käck

(Artikeln har tidigare varit publicerad i Tidningen Ridsport)

Luftvägsproblem gav ändrad hästhållning

Runa efter ett uppsuttet arbetsprov med kamera ner i luftvägarna.

Runa efter ett uppsuttet arbetsprov med kamera ner i luftvägarna.

För några år sedan drabbades min häst av luftvägsproblem. Big ones. Efter många oroliga besök hos veterinären vet vi nu att hon är pollenallergiker och om man bara är observant i början av våren, går det att hålla stånget  med en kur  cortison. Peppar peppar så har det räckt med en kur och vi hoppas att det håller sig på den nivån även framöver. I år har hon varit precis som vanligt. Om jag hade vetat då, vad jag vet idag, så hade det sparat både massor av oro och massor av pengar. Min häst är av rasen frieser. En frieser har högre andningsfrekvens än genomsnittshästen och den har betydligt trängre luftvägar. Det kände varken jag eller veterinärerna till vilket gjorde att vi nog slog på stora trumman lite tidigt och lite – kan man tycka idag – i onödan. Å andra sidan är jag glad för att veterinären tog min oro på allvar och att jag nu kan säga att hon iallafall är genomgången från öron till svans. 🙂

Det här skrev jag när vi precis hade börjat förstå att det kanske kunde vara pollen som var boven i dramat:

Allt började med en bronkit, fortsatte med en kraftig reaktion på pollen och slutade med att man upptäckte att mjuka gommen inte såg ut och betedde sig som den skulle. Problemen kom och gick och vid något tillfälle trodde jag faktiskt att det var dags att ta farväl. Men så under senhösten vände allt. En preliminärt inplanerad operation ställdes in och veterinären och jag bestämde oss för att hon nog faktiskt var frisk. Eller snarare, frisk just nu, vi avvaktar och ser vad som händer i vår.

Förändringar
Runas tillstånd har inneburit en del förändringar i min hästhållning. Bland annat får hon eget hösilage ur småbalar så långt det går att lösa praktiskt. Allt övrigt hösilage dubbelkollas extra noga (till alla hästarna i stallet naturligtvis). Kraftfoder blöts vare sig det behövs eller inte. Samtliga ventilationsfönster står alltid vidöppna numera och ett har tagits bort helt och hållet. Ingen sopning av gången över huvudtaget när Runa är inomhus. Jag städar ur transporten mer noggrant än tidigare och tar bort överblivet hösilage direkt. Boxen skurades extra noga innan installningen i höstas och numera står hon och boxgrannen på hampa och jag dammar av väggar, fönster och galler lite då och då. (Jag är så glad över förstående stallkamrater och stallägare. Inser att jag plötsligt har blivit en gräsligt besvärlig inackordering…)

Vad som har betytt vad i den här proceduren kring Runa vet jag ju inte säkert men jag konstaterar att hon mår bra. Nu håller jag tummarna för att inget händer i vår, att vi kan få en frisk säsong med en glad häst som andas som hon ska.

Undertecknad tog reda på lite mer om hampa. Läs artikeln på Hippson.

Text och foto: Anna Carlsson-Käck

Strömsholm – hästar och kulturhistoria

Säg ”Strömsholm” till en hästintresserad och vederbörande får något drömskt i blicken. Den lilla orten i Västmanland har mycket att berätta, inte minst om hästar och ridning. Följ med på en resa genom 400 år av häst- och ridsporthistoria.

1528 ärvde Gustav Vasa gården Mölnetorp efter sin mormor. Där, mitt på en holme i den strömmande Kolbäcksån, lät Gustav Vasa år 1556 uppföra en kungsgård. Platsen fick namnet Strömsholm. Efter Gustav Vasas död ärvdes Strömsholm av änkedrottning Katarina Stenbock. Det sägs att Katarina var ”de sjukas och fattigas vän” och att hon ofta satt under en stor ek på slottsgården. Där ska hon ha tagit emot medellösa och krassliga bybor som ville träffa henne. En annan sägen säger att eken ska ha planterats för att ge den blivande drottningen Kristina något att binda hästen vid när hon behövde gå bakom trädet och kissa.

Strömsholms stuteri Gustav Vasa skapade tidigt en stogång på Strömsholm och importerade hästar för avel från bland annat Holland. Under 1600-talets första hälft byggdes sedan stuteriet ut kraftigt. Kung Gustav II Adolf lät samtidigt uppföra en mängd nya byggnader, bland annat Smedjan (där sadelmakeri och ridshop dag huserar). 1621 fastställdes dessutom den stallstat som man menar var början till den första verkligt organiserade stuteriverksamheten i Sverige. Kring 1640 beslutades att det var dags att bygga ut stogången. För att de stora planerna skulle få plats att förverkligas flyttades hela verksamheten till åsen väster om kungsgården, alltså till den plats där ridskolan finns idag. Det är nu, alltså mot mitten av 1600-talet, som stallplanen får den rektangulära form som den fortfarande har.

Slottet byggs Drottning Hedvig Eleonora fick hela Strömsholms län i morgongåva av sin make Karl X Gustaf. När drottningen bara några år efter sitt bröllop blev änka ville hon hellre bo i ett slott än i en gammal kungsgård från Gustav Vasas tid. Hon gav den då moderne arkitekten Nicodemus Tessin d ä ansvaret för byggnationen och 1681 – efter mer än 20 års arbete – stod Strömsholms Slott klart. När Karl XI i slutet av 1600-talet kom till Strömsholm gjordes en stor uppryckning av stuteriets organisation. Kungen var mycket hästintresserad och vid den här tiden började man också upprätta förteckningar över avelshingstarna vid stuteriet. Nu följer en tid av krig och oro i Europa vilket gör att stuteriavel inte prioriteras. När Karl XII tillträder som kung 1697 finns det bara ett par hundra hästar kvar vid stuteriet. I samband med dåvarande kronprins Gustavs – sedermera Gustav III – giftermål med den danska prinsessan Sofia Magdalena renoveras slottet och även stuteriet får sig nu ett uppsving. 1770 finns det 359 hästar i stuteriets stallar vilket är ett rekord som fortfarande håller när det gäller det största antalet hästar på Strömsholm. Från 1810 till cirka 1860 dominerade den svarta Godsven-stammen på Strömsholms stuteri och man gav den till och med namnet ”Strömsholmsrasen”. År 1824 infördes Lantbeskälleriet och blev då inledningen till en stor period i stuteriets historia. Samtidigt byggdes bland annat det Vita ridhuset och flera stallar uppförs på åsen.

Central ridskola för armén
1868 grundade Karl XV en central ridskola för armén på Strömsholm. 1871 avvecklades stuteridriften och en hingstdepå inrättas parallellt med ridskolan. 1937 ändrades ridskolans namn till Arméns rid- och körskola. Nu disponerade staten över sammanlagt 110 hingstar fördelade på Strömsholm och Flyinge men i takt med att de beridna trupperna skars ned förändrades också behovet av fyrbenta hästkrafter. 1956 lade man ner hingsdepån helt. Lagom till ridskolans 100-årsjubileum kom beslutet om avveckling av Arméns rid- och körskola. Det dåvarande Ridfrämjandet tog över ridskolan på Strömsholm och de cirka 200 civila elever som då fanns inskrivna i verksamheten togs över av Ridfrämjandet liksom samtliga av ridskolans hästar. För att kunna ta hand om den civila verksamheten bildades en stiftelse med namnet Stiftelsen Ridskolan på Strömsholm och 1970 lämnade armén Strömsholm för gott.

Ler han i sin himmel?
Idag är Ridskolan Strömsholm en av landets tre riksanläggningar. Stallarna är fortfarande fyllda av hästar varav ett hundratal är ridskolans. Här finns hippologiska högskoleutbildningen, riksidrottsgymnasium med både hoppning och dressyrinriktning, ridlärarutbildning, kuskutbildning och hovslagarutbildning samt flera distansutbildningar och kortare ridsportsinriktade kurser. Under ett år studerar omkring 1800 elever på Strömsholm, inräknat längre och kortare utbildningar, sommar- och helgkurser. Ett stenkast från den anrika anläggningen, i Ridsportens Hus, huserar dessutom Svenska Ridsportförbundet med sitt kansli. Ett ridsportens Mecka? Och tänk att allt startade med en Kungsgård på 1500-talet. Strömsholm har blivit en unik plats på jorden. Vi får förmoda att Gustav Vasa ler i sin himmel.

Text: Anna Carlsson-Käck
Foto: Anders Palovaara (Strömsholm)

Källor: ”Hästarnas och ridningens Strömsholm 1528-1979” av Ulla Ståhlberg, ”Strömsholm under fyra sekler” av Margit Tottmar och ”Program Strömsholm”, Hallstahammars kommun

Allra helst vill vi inte rida i trafiken alls

Häst med ryttare räknas som fordon. Det finns många bilförare som känner till detta och som också förstår att vi samsas om utrymmet på vägarna och därmed tar nödvändig hänsyn vid möte eller omkörning. All heder åt er! Men det är de där andra som ger oss hästmänniskor rysningar och ofta lite ont i magen de gånger vi är tvungna att passera eller färdas utefter trafikerade vägar. Helst vill vi inte rida i trafiken alls, men ibland måste man. För precis som bilföraren inte vill ha sin bil i garaget alla dagar i veckan, vill inte vi ryttare ha hästen inom staket och vägg 24/7 heller.

Det finns inga trafiksäkra hästar
En häst kan aldrig vara helt trafiksäker. Den kan vara mer eller mindre van vid trafik men aldrig 100 procent trafiksäker. Det är en levande varelse som ibland kan reagera lite irrationellt. Det kan finnas hästätande löv i diket eller osynliga monster som plötsligt uppenbarar sig och då kan det hända att även den tryggaste hästen skuttar till, slår ut en hov eller kastar sig åt sidan. Och då spelar det ingen roll om det står en bil i vägen eller ej. Om alla bilförare kunde ta med sig bara detta, att hästen är en levande varelse, skulle vi komma långt.

Tidningen Land har listat några bra ”tänk på detta när du möter hästar i trafiken”.

Text och foto: Anna Carlsson-Käck

Så samsas ryttare och jägare i skogen

Hög och klar luft, inga flygfän som stör och dessutom alldeles lagom varmt. Sommaren i all ära; hösten är ändå många ryttares favoritårstid. Men årstiden betyder också inledningen på jaktsäsongen. Måste man avstå sina skogsturer då? Med både älg- och bockjakt runt knuten råder något av jaktfeber runt om i landet. Samtidigt är detta den bästa perioden på året för sköna uteritter. Upplagt för en intressekrock kan tyckas men med sunt förnuft och kommunikation från båda håll går det alldeles utmärkt att samsas. Allemansrätten ger visserligen alla rätt att vistas i skog och mark men det ligger i ryttarnas eget intresse att ta reda på vad som gäller under jaktsäsongen. Att ha god kontakt med jaktlaget i det område där du brukar rida är en bra investering för både grannsämjan och din egen säkerhet. Slå jaktledaren en signal och stäm av hur deras planer ser ut! Din planerade ridväg kanske bara befolkas av jägare under några få dagar och då är det ju synd att avstå skogsridningen i flera veckor.

Jakttabellen innehåller jakttider för allt vilt i hela Sverige. Tabellen finns även digitalt på Svenska Jägareförbundets hemsida.

Jakttabellen innehåller jakttider för allt vilt i hela Sverige. Tabellen finns även digitalt på Svenska Jägareförbundets hemsida.

Det jagas huvudsakligen under morgon och kväll, därför är det bra att försöka förlägga sina höstliga ridturer dagtid. Tryggast är kanske ändå att försöka undvika att rida i skogen över huvudtaget under första älgjaktsveckan och precis vid bockpremiären. För oavsett vad så kan ju både häst och ryttare bli skrämda av plötslig skottlossning, även om du inte rider precis i skogen utan håller dig på småvägar.

Se till att du syns – även i dagsljus Under jaktsäsongen är det extra viktigt att synas ordentligt, även i dagsljus. Att sätta på sig en reflexväst och kanske även ett reflextäcke på hästen är alltid bra vid ridning utomhus så här års. Ofta är det också bra att faktiskt låta litegrann under ridturen så att jägaren hör att det är folk i skogen. Inte minst för att undvika att skrämma varandra eftersom det ligger i jaktens natur att jägaren försöker gömma sig så gott det går i skogen.

TIPS FÖR RYTTARE I JAKTTIDER

  • Läs jakttabellen och ta reda på vilka jakttider som gäller i just ditt område. Informationen finns även på Svenska Jägareförbundets hemsida.
  • Kontakta de lokala jaktlagen.
  • Välj rätt tidpunkt på dagen för din ritt.
  • Använd reflexväst och gärna ett reflekterande ländtäcke på hästen.
  • Var inte knäpptyst under din skogstur.
  • Om du av misstag hamnar mitt i en jakt ska du vända och rida tillbaka samma väg.
  • Text & foto: Anna Carlsson-Käck (Älgbild: Freeimages.com)

Hästen Runa tycker till om flughuvor

Det råder viss sommarledighet hos Equestrianwords, vilket den uppmärksamme säkert har upptäckt. Detta tänker nu en av medarbetarnas hästar råda bot på och passar på att göra ett inlägg om det här med flughuvor. Runa har ordet:

”Hallå, hur har ni det i sommarvärmen? Här är det för närvarande tyvärr lite krassligt, luftrören som krånglar, men i övrigt ska jag inte klaga. Jag har en härlig sommar tillsammans med mina sommarkompisar och en väldigt snäll extramatte som håller lite koll på mig. Men helt ledigt har jag inte fått. Nädå, det ska tydligen ridas mest varje dag men det är inte så betungande faktiskt. Matte har kommit in i sommarmooooood hon också så det blir mycket skritt på långa skogsturer. Ganska mysigt. Hagarna här är stora och fina och har gott om gräs att mumsa på och så finns ju HAN här – HAN med stort Z! Tror minsann att jag gått och blivit lite kär. Farligt snygg grabb, så manlig liksom. Oh, jag blir alldeles till mig i ganasherna! Det lär bli ett kvalfyllt avsked när sommaren är över men det ska vi inte tänka på nu. Carpe Diem! (Betyder alltså fånga dagen och det är tydligen bra att göra har jag hört)

Flugrikt! Vad som också finns här i sommarhagen är – tyvärr – flugor. Och det är grannarnas fel alltihop. Rosa har haft konstant släktträff i grannhagen sedan i juni. Man tycker ju att de skulle tröttna någon gång, men icke. Riktiga partypinglor! Fast jag gillar egentligen kossorna, tycker att de är ganska trevliga faktiskt. Vi brukar ta ett snack över staketet ibland och man får ju veta ett och annat… Vad jag däremot inte gillar är flugor. Matte har fixat en nätpyjamas åt mig, modell onepiece, som skyddar min vackra lekamen ganska bra. Tack matte, det gjorde du bra, men jag har en del åsikter om de där huvudbonaderna du tvingar på mig. I sommar har det testats lite olika modeller. Här kommer ett smakprov och min betygsättning:

Kände mig mycket trendriktigt i denna zebramönstrade variant. Satt skönt och löst och ledigt. Är dessutom multifunktionell; se nästa bild. Betyg 3 hästskor

Kände mig mycket trendriktigt i denna zebramönstrade variant. Satt skönt och löst och ledigt. Är dessutom multifunktionell; se nästa bild. Betyg 3 hästskor

Och vips så har man en halsduk! Det här är väldigt lätt att åstadkomma. Man gnider bara huvudet bestämt mot ett framben så har man ordnat till det. Kräver dock matte-hjälp att få av helt och hållet. Betyg (som halsduk): 5 hästskor

Och vips så har man en halsduk! Det här är väldigt lätt att åstadkomma. Man gnider bara huvudet bestämt mot ett framben så har man ordnat till det. Kräver dock matte-hjälp att få av helt och hållet. Betyg (som halsduk): 5 hästskor

Den här modellen brukar normalt sett funka riktigt bra. Känns bekväm, sitter bra, är mjuk och skön och har ett inbyggt partytrick. Ser ni att jag har fått FYRA öron?! Fräckt va? Betyg: 5 hästskor

Den här modellen brukar normalt sett funka riktigt bra. Känns bekväm, sitter bra, är mjuk och skön och har ett inbyggt partytrick. Ser ni att jag har fått FYRA öron?! Fräckt va? Betyg: 5 hästskor

MATTE!!! MYCKET VIKTIGT MEDDELANDE!!! Denna modell vill jag ALDRIG, ALDRIG mer ha på mig!!! Det är fullkomligt OMÖJLIGT att vara snygg och sexig med något sådant här på sig!! Jag försöker ju imponera på den där snygge quartern i hagen ju. Det går sådär bra med den här clownmasken på sig... BORT MED DEN!!! Betyg: 0 hästskor

MATTE!!! MYCKET VIKTIGT MEDDELANDE!!! Denna modell vill jag ALDRIG, ALDRIG mer ha på mig!!! Det är fullkomligt OMÖJLIGT att vara snygg och sexig med något sådant här på sig!! Jag försöker ju imponera på den där snygge quartern i hagen ju. Det går sådär bra med den här clownmasken på sig… BORT MED DEN!!! Betyg: 0 hästskor

Det var allt från mig! Over and out från sommarhagen!”

Text: Runa (med viss hjälp av matte)
Foto: Anna Carlsson-Käck

Viktiga värdeord helt uppåt väggarna

Hur får man föreningens värdegrund att finnas med i den dagliga verksamheten på ett naturligt och lättillgängligt vis? Hos Tjörns Ridklubb har man löst det helt uppåt väggarna! Och dessutom på ett snyggt sätt. Mellan några boxar har ideella krafter satt upp vitmålad panel med olika värdeord i snygg folierad text. Även på andra väggar runt om på anläggningen kan man hitta små tänkvärda ord och uttryck. En jättebra idé att ta efter tycker vi på Equestrianwords!

Text & foto: Anna Carlsson-Käck
tjorn3 tjorn2 tjorn1

Bli glad när du besöker toaletten hos Tjörns RK.

Bli glad när du besöker toaletten hos Tjörns RK.

IKEA designar om hästfolkets höpåse no 1

Namnlöst-2Blåa påsar från det stora möbelvaruhuset ingår i listan över ”nödvändiga ting i stallet”. Så när IKEA nu går ut med att en ”re-design” är på gång av sagda påse snackar vi nyheter på riktigt allvar! Att ändra den klassiska höpåsens design är inget man kan göra utan att det går obemärkt förbi. Sådana beslut påverkar hela hästbranschen och varje stalls höloft.

Equestrianwords medarbetare Annika Grundberg har med anledning av detta pratat med IKEA och fått svar på alla dessa för oss hästmänniskor så viktiga frågor. Läs mer hos Hippson.

Foto: Anna Carlsson-Käck och IKEA (påse)

Visst är hästar och ridsport friskvård!

Parallellt med Gothenburg Horse Show arrangeras som bekant den stora hästmässan Eurohorse. Förutom montrar fulla med saker man som hästmänniska förmodas inte kunna leva utan, bjuds det även på seminarier och föreläsningar. I år fanns det extra mycket med fokus på ”må bra med häst”. Lotta Karlsson rapporterar:

”På årets Eurohorse fanns det mer än vanligt som handlade om vad hästen gör med oss och hur vi mår i vårt hästande. Till exempel hade Ryttarinspiration föreläsningar om mental träning och även hästunderstödd terapi på tapeten. I BYS/Naturförvaltningen Västra Götalands monter hölls på fredagen några seminarier med anknytning till detta och i paddocken fanns Göteborgs Handikappridklubb där de visade hur terapiridning kan gå till.

Margareta Håkansson

Margareta Håkansson

Margareta Håkanson pratade om stresshantering med hästens hjälp. Margareta är fysioterapeut verksam inom OHI och har en del av sin verksamhet förlagd till Göteborgs Handikappridklubb:
– Vi utsätter oss för stora mängder stress när vi bor i städer med buller, föroreningar, ständig uppkoppling mm. I stallet kan vi få vår välbehövliga nedvarvning när vi gör våra sysslor, rör oss tillsammans med hästen osv. Det är sådant som hästmänniskor vet utan att tänka på det, men nu finns det forskning som styrker detta!

Läs mer om vad Margareta sa i Hippsons reportage som du hittar HÄR.

Pia Tillberg

Pia Tillberg

I ett annat seminarium berättade Pia Tillberg från stiftelsen Hippocampus om sitt arbete med neuropsykiatriskt funktionshindrade. Ett arbete med bara tre ”måsten”: hjälm, hålla i repet samt att ge morot till hästen. I övrigt är terapitiden mycket flexibel. Terapin ger rörelseglädje och deltagarna får samarbeta både med hästen och med andra deltagare.

Robert Kölby

Robert Kölby

Göteborgs Handikappridklubb
Robert Kölby, ordförande i Göteborgs Handikappridklubb, berättade också om klubbens verksamhet och framtidsvisioner. Klubben har terapiridning, kroppskännedom till häst, fritidsridning (ridlektioner för ryttare med och utan funktionshinder) med mera.

I paddocken visade ridskolehästen Sune och instruktör Alissa Olsen tillsammans med medlemmar från ungdomssektionen olika typer av terapiridning och utrustning medan Marie-Louise Nilsson, specialpedagog, berättade.

Mot bakgrund av allt detta; visst är hästar och ridsport friskvård!”

Text & foto: Lotta Karlsson

OHI står för Organisationen för Hästunderstödda Insatser och är en organisation för alla som arbetar med hästunderstödd terapi samt att öka kunskapen om detta i allmänhet.

Hästunderstödd terapi används av t.ex. sjukgymnaster, arbetsterapeuter, läkare, psykologer, specialpedagoger mfl. Hästunderstödd terapi omfattar terapeutiska och pedagogiska insatser inom hälso- och sjukvård, psykosocialt arbete och specialpedagogik.

 

Äldre inlägg

© 2019 Equestrianwords

Tema av Anders NorenUpp ↑