Kategori: RIDTIPS (sida 1 av 2)

Unghästutbildning med Karin Engström börja med longering

Dejt med fyra nya bekantskaper

Ranneberga Gård på Tjörn bjöd in Patrik Kittel att hålla clinic den 24 maj. Ett par hundra åskådare tog plats för att höra och se Patrik rida. Patrik Kittel beskriver det som att dejta, det här med att rida nya hästar. Det är inte helt enkelt ens för en proffsryttare att träffa fyra okända hästar och etablera en sorts relation, ett samarbete med dem. Patrik började med att berätta om sin bakgrund, att han började på ridskola precis som vem som helst och att de hästar han började sin karriär med var hästar för liten plånbok. ”Kan jag komma till Grand Prix-nivå så kan alla göra det” menade han. När han rider en ny häst börjar han med att kolla kommunikationen. Hästen ska vara kvick för hjälpen, den ska vara vaken och hela tiden uppmärksam på ryttaren. Har hästen rätt inställning är resten en fråga om utbildning och psyke så länge den har rena gångarter.

galopplangtygelhast3K

Det är viktigt med eftergift och att låta hästen gå i låg form emellanåt. Som vid uppvärmning och avslutning.

rannebergaEvaK

Eva Lindgren, Ranneberga gård, hälsar publiken och Patrik välkomna.

publik-rannebergaK

Cirka 300 personer hade tagit sig till Skärhamn på Tjörn för att se Patrik Kittel och efteråt var det en nöjd publik som begav sig hemåt fulla med inspiration inför kommande ridpass.

hast4K

En känslig dam, sa Patrik om det här stoet. Han sa också att om man får ett sto med sig är de de bästa men får man dem emot sig blir det jobbigt.

hast4skuttK

Alltid med ett leende på läpparna och med ett språk som alla kan förstå tar sig Patrik Kittel an sin publik.

franmarkenK hast2K klapphast1K lattsitsK piruetthast3K
Patrik red fyra för honom helt okända hästar. Den här grå skimmeln föll han för, den hade han gärna köpt.

Patrik red fyra för honom helt okända hästar. Den här grå skimmeln föll han för, den hade han gärna köpt.

Tips från Patrik • Låt det ta tid varje pass, slarva inte med uppvärmningen • Låt det ta tid med hästens utbildningsnivå • Låt det ta tid att befästa grunddetaljerna och repetera ofta • Låt det ta tid att tävla, träna på att åka iväg och att ha publik • Variera träningen med bommar, tömkörning, uteritter osv • Avsluta passet med något som går bra • Rid för din egen skull, inte för att imponera på andra • Ha fokus på hästen medan du rider, det förtjänar ni båda två • Förebygg inte misstag, låt dem hända och korrigera dem då • Använd inte hjälpmedel hela tiden, bara när de behövs (spö, graman, martingal mm) Patrik avslutade med att påpeka något som gäller alla: du kan alltid förbättra dig, oavsett nivå! Även på Lätt C-nivå eller om du trivs bäst med att rida i skogen. Förbättra detaljer som att rida bra vägar i programmet eller kunna rida förbi den där läskiga stenen. Analysera det du gör och gör det så bra du kan oavsett inriktning och nivå. Text och foto: Lotta Karlsson

Hjälptyglar – ett omdiskuterat redskap

Jens Fredricson med Lunatic FOTO:LOTTAPICTURES

Jens Fredricson med Lunatic
FOTO:LOTTAPICTURES

Hösten 2011 gjorde jag ett reportage om hjälptyglar. Bland annat fick Jens Fredricson berätta vad han tycker. Reportaget publicerades i tidningen Ridsport Special samma höst. I dag debatteras gramanens vara eller icke vara i diverse forum så här kommer en repris. Graman, thiedemann, gogh, chambon – utbudet av hjälptyglar är rena djungeln. Men vad ska man ha dem till? Och kanske viktigast av allt, för vilken häst ska man ha dem? Vi frågade Jens Fredricson, stallmästare på Ridskolan Strömsholm och en av våra mest meriterade internationella hoppryttare. – Jag är emot hjälptyglar så jag är egentligen fel person att fråga. Jag säger som Klaus Balkenhol – hjälptyglar är för hjälplösa ryttare, säger han. Ett tidigt förtydligande bör vara att Jens inte räknar med martingal i kategorin hjälptyglar. – Martingal tycker jag är bra. En rätt tillpassad martingal verkar inte förrän hästen går över tygeln. Hjälptyglar kan vara befogat, till exempel för att hålla en häst inspänd vid longering då ryttaren tränar sitsen. Men annars gör hjälptyglar som graman snarare att hästen blir framtung och går på bogarna utan aktivitet i bakdelen. – Jag ser sällan en god gymnastisering och spänst vid användandet, säger Jens som har förbjudit användandet av gramantyglar på Strömsholm. Hjälptyglar får användas på ridskolan under särskilda omständigheter och i samråd med ridlärare. Användandet av chambon vid longering är också något som Jens ser fyller en funktion. – Chambonen ger frihet när hästen söker sig framåt och nedåt, så den kan användas vid longering, gärna över bommar. Men han poängterar att för att hjälptyglarna ska bli just det som samlingsnamnet åsyftar – en hjälp – gäller det att den som använder dem vet vad han eller hon gör. – Att tro att hjälptyglarna ska hjälpa en att hantera hästen när man inte kan hantera den utan dem, det går inte. Det finns undantag, som hästar där exteriören gör att de faktiskt hjälps av hjälptyglar. – För vissa hästar är det är trevligare att gå med stöd på en hjälptygel i stället för att springa med huvudet i luften och med sänkt rygg. Här följer en sammanfattning av olika hjälptyglar och vad de har för inverkan. I listan över hjälptyglar finns martingal med, men de personer som vi har talat med räknar inte in martingal bland hjälptyglarna. Martingal: Används till hästar som har en benägenhet att springa med huvudet i luften. Fästs i sadelgjorden mellan hästens framben, delar sig i två och fästs med ringar i tygeln på varje sida. Graman: Används för att »hjälpa« hästen att gå i rätt form. Bör endast användas av erfarna ryttare, en felaktig användning kan innebära att hästen blir hängande i gramanen eller går bakom handen. Gramanen är en extra tygel som löper genom bettringarna och fästs i sadelgjorden mellan hästens framben. Halsförlängare: Funktion: För att få hästen att söka sig framåt och nedåt. Går från nacken genom bettringarna och fästs i sidostyckena. Thiedemanntygel: Fästs i sadelgjorden mellan hästens framben, går sedan upp till bettringarna och fästs i ringar i tygeln. Kan justeras och påverkar när hästen drar upp huvudet. Gogh: Samma inverkan som en chambon och används vid ridning. Chambon: Används vid longering och hjälper hästen att söka sig framåt och nedåt. Den fästs mellan hästens framben i longeringsgjorden och i nackstycket där ringar låter linan löpa ner till bettet. Inspänningstygel: Denna tygel fästs i bett och i sidostycken och får på så vis hästen att sänka halsen. används på hästar som gärna går högt med huvudet. Vad tycker ryttare/ridlärare/tränare om hjälptyglar? Jörgen Larsson, hoppryttare: – Jag använder gramantygel ibland och det händer också att jag använder gogh någon gång. Jag använder graman om jag vill ha extra samling eller lydnad, men jag är ingen extrem användare utan tar till det ganska sällan. Pether Markne, hopp- och dressyrtränare samt dressyrryttare: – Det beror på vad man har för hästar. Jag är inte emot hjälptyglar men vi använder sällan graman. Vi använder det till hästar som man inte riktigt mäktar med, där servon inte fungerar riktigt än. – Vi använder också gogh som fästs i en extratygel som en hjälptygel för att få ut halsarna på hästarna. Det använder vi tillsammans med ett tungt, tjockt bett på hästar som inte riktigt vill ta kontakt. – Om hjälptygeln kan öka en stadig förbindelse med hästens mun är det positivt. Men det är en konst att rida med graman och det kräver erfarenhet. Klara Nilsson, verksamhetschef,Billdals Ridklubb: – Vi använder inga hjälptyglar förutom martingal. Den använder vi på pigga hästar som går högt med huvudet vid hoppning. Våra anställda rider och korrigerar lektionshästarna när det behövs. Det har hänt att vi har provat med hjälptyglar men vi har snabbt plockat bort dem igen. Varför skulle vi använda dem? Tina Murén, instruktör Göteborgs Fältrittklubb: – Ja, vi använder hjälptyglar. Närmare hälften av våra stora hästar har thiedemanntygel och några få gummisnodd, alltså halsförlängare. De flesta ponnyer har gummisnodd. Vi har många grupper med inte så rutinerade ryttare och där gör hjälptyglarna att trycket i hästarnas mun blir jämnare – tyglarna hjälper också att hålla de lite piggare hästarna i schack. – Hjälptyglarna är aldrig hårt inspända. Och graman är bannlyst, det gillar vi inte. Det är svårt att rida med graman och våra elever är inte tillräckligt duktiga. I de högsta grupperna används inga hjälptyglar alls, och inte heller instruktörerna använder hjälptyglar när de rider lektionshästarna. Thiedemanntyglarna går att reglera så att man kan variera dem, det tycker jag är bra. – Det kanske inte hör hemma här men jag vill poängtera att vi bara använder vanliga bett, två- eller tredelade. Några hästar går på hackamore för att de har sår i munnen och någon enstaka har ett rakt bett, men vi skulle aldrig sätta på någon lektionshäst till exempel ett pessoabett. Victoria Almgren, hoppryttare och unghästutbildare: – Jag använder hjälptyglar ibland men inte så ofta, och i sådana fall graman eller gogh. De flesta hästarna rids förstås utan hjälptyglar, men Köpa steroider ibland, på vissa hästar, tycker jag att det kan vara en bra hjälp. Tyvärr ser man ibland oerfarna ryttare rida med till exempel en graman på ett felaktigt sätt, det är en konst att använda den korrekt så att hästen kommer till rätt arbete. Annika Grundberg

Håll-igång-tips

Lotta Wahlborg, b-tränare i hoppning, ger inspiration i vintermörkret.

Lotta Wahlborg, b-tränare i hoppning, ger inspiration i vintermörkret.

Det är inte alltid helt lätt att hitta motivation och ork till att hålla igång hästarna under vintern. Det är mörkt, kallt, halt, blött – ja, oavsett vinterväder så är det rätt grått och trist. Lotta Wahlborg är b-tränare i hoppning och här ger hon lite inspirationstips i vintermörkret. Artikeln har tidigare varit publicerad på www.gpponnyn.se
Det är inte alltid lätt att hålla igång hästarna mitt i vintern. Oftast är det hårt i marken och kallt fast denna vinter bjuder istället på blöta och stormbyar. Semifinalen i GP-ponnyn är inte ens tio veckor bort. Då vill alla 30 semifinalister att deras c-ponnyer ska vara i sitt livs form för att tillsammans lyckas bli ett av de tio ekipage som får rida i Scandinavium en vecka senare.
Men hur gör man då för att hålla igång mitt i vintern. Dels är det mörkt och många av oss är lite trötta, lite hängiga och det kan vara svårt att motivera sig att gå ut och rida när det regnar på tvären och är kallt. Andra har inget ridhus eller ridbana och markerna lämpar sig inte för ridning i någon annan gångart än försiktig skritt för det är hårt eller halt. Även om man har tillgång till ridbana och ridhus kanske det ligger en skrittur bort och innan man är där är man blöt och grinig.
Vi tog hjälp av Lotta Wahlborg, hopptränare från Stenungsund, för att få tips på hur man håller igång under årets mörkaste och kalla månader.
Lottas motivationstips: ”Låt inte latmasken vinna:)” ”För att klara den värsta perioden måste man försöka motivera sig och sin fyrfota vän! Vi som inte har ridhus runt hörnet är ju piskade att klara detta med ”rätt kläder” först…. Bara det är ju en stor kunskapskälla att forska i. Jag säger bara – träningsunderställ!!! Med kläder som andas och inte suger åt sig svetten blir ridpasset bättre och framför allt tiden i stallet efter ridpasset behagligare.
Utan ridhus MÅSTE man passa på när underlag med mera är bra/ok. Då får ryttaren inte känna efter om man är på ridhumör eller inte. Ge dig ut den stund som finns. Tio minuters trav i 200 meters tempo ger ändå två kilometer. Tänk på det! En liten stund betyder alltså något….
Många små stunder gör att du kan rida på den längre rundan när helgen kommer utan att överanstränga din häst. Blir det en snörik vinter som förra året så rid med förstånd. Smart är att be traktorägaren att skotta ett spår på ängen så hästarna inte behöver gå i för djup snö. Det är styrketräning att rida i djup snö, men också en snabb inkörsport till skador.
Ni ridhusryttare – tänk på att ombyte förnöjer. Flera månader i ridhuset är inget hästen ser fram emot. Ha variation i dina ridpass. Låt kompisen eller din medhjälpare lägga ut banor av bommar i manegen. Galoppträna med höga stigläder och träna kondition (ha koll på vilka som rider samtidigt, så du slipper se i ögonvrån hur polaren flyger av sin häst för att du har ”fräst” förbi). Skriv ”veckans träningstips” på stallets anslagstavla (”denna veckan tränar vi på framdelsvändningar”).
Åk till träningen även om du inte kunnat rida ordentligt. Rid en del av övningarna. Informera din tränare om läget på din hästs kondition. Var ärlig mot din tränare och var ärlig mot dig själv. Det mår både du och din häst bäst av!
Till föräldrarna kommer vinterns tips: Lär dig longera eller ta en ”power walk” för att hjälpa till att motionera er ponny. Låt ryttaren läsa läxor hemma, gå till fritidsgården eller bara hänga framför facebook ett par kvällar i veckan. Tro inte att ert barn har tappat intresset bara för att de inte jublar över att åka till stallet en torsdagkväll när det är blåser och regnar. Hästar är kul men inte nödvändigtvis jämt.”

Maria Gretzer ger tips om tricks

Maria Gretzer höll clinic på Staffantorps RFFOTO:LOTTAPICTURES

Maria Gretzer höll clinic på Staffantorps RF FOTO:LOTTAPICTURES

Det är nästan helt fullt på läktarna i Staffanstorps ridhus. Som vanligt 98 procent tjejer i alla åldrar men några killar har hängt på. Nere på banan en av Sveriges mest meriterade ridtjejer, Maria Gretzer, som nu ska hålla clinic i hoppning, ge tips om tricks och svara på frågor. Hon sitter på ett femårigt sto, den bruna La Mome Piaf, efter Lux Z – Irco Marco. En känslig häst, Maria har tackat nej till headset och helst inga applåder heller, man vet inte hur ”Sparven” som är stoets vardagsnamn, ska reagera.Det går bra ändå. Det är helt knäpptyst när Maria visar och berättar. – Först tyckte Sparven är det var helt superläskigt att komma in här i ert ridhus, nu går det bättre, vi ska se hur hon reagerar allteftersom hon vänjer sig.
-Använd väggen hellre än dra i munnen! Foto:lottapictures

-Använd väggen hellre än dra i munnen!
Foto:lottapictures

  – Titta nu hur hon går här i både skritt och trav, hon behöver inte gå på tygeln. Det är helt fel att ta ihop hästarna framifrån, vilket många gör tyvärr.
Bommar, noggrannhet och balans- viktiga ord i Marias träning FOTO:LOTTAPICTURES

Bommar, noggrannhet och balans- viktiga ord i Marias träning
FOTO:LOTTAPICTURES

Det får ta den tid det tar. Maria poängterar flera gånger hur viktig skritten är. Slarva inte med den. Själv har hon ett knep från sin tid på musikskola för många år sedan, en taktklocka som markerar. Den kopplar hon in mentalt även i ridningen, särskilt på de unga hästarna. Sparven går över i en lugn trav med noggranna hörnpasseringar. – Fuska inte med hörnorna, uppmanar Maria. Och ta hela tiden hänsyn till hästens känslighet. Låt den ha koll på alla ”mystiska saker”. – Här är två välfyllda läktare i en ny miljö, klart hon reagerar. Men det märks redan att hon också tycker det är superkul. Clinicen ingår i ett imponerande program under Ryttarföreningens temavecka som man erbjuder alla medlemmar. Här finns det mesta från prova-på-ridning för de små till föräldraridning och clinic med unga dressyrstjärnan Marina Mattsson. Veckan avslutas med klubbtävling. Men den här kvällen är det hoppning och Maria Gretzer som gäller. Nu pratar hon om sitsen vad som är rätt och fel i lätt sits. – Tänk på att sitta stadigt, ta djupa andetag. När jag rider en sådan här ung häst som Sparven sitter jag inte ner i trav, hennes muskler är helt enkelt inte färdiga för det.
Staffanstorps RF hade clinic med Maria Gretzer Isabellea Jonasson, Eleonor Möller, Anna Norrman, Madeleine Larsson Sofia Theander, TEss Buch och Malla Abramo följer noga i bakgrunden Desiree Lindqvist och Rebecca Lexander Foto:lottapictures

Staffanstorps RF hade clinic med Maria Gretzer
Isabellea Jonasson, Eleonor Möller, Anna Norrman, Madeleine Larsson Sofia Theander, TEss Buch och Malla Abramo följer noga
i bakgrunden Desiree Lindqvist och Rebecca Lexander
Foto:lottapictures

Några snygga galoppfattningar får gänget på läktarna att sucka lite och många mobilkameror är igång. När Sparven börjar gå över cavaletti och småhinder blir Maria extra pedagogisk. – Såg ni att jag red dåligt där, nu gör jag om det och så blir det bättre. Hon avslutar med några språng över oxrar och rättuppstående och här visar hästen att här finns det talang, mycket talang. Det uppskattas också på läktarna och nu vågar man sig på en applåd för denna fina häst. Som gillar det helt klart!
Maria Gretzer höll clinic på Staffantorps RF FOTO:LOTTAPICTURES

Maria Gretzer höll clinic på Staffantorps RF FOTO:LOTTAPICTURES

Maria sitter av och så körs en film från de stora hopptävlingarna i hennes liv, med de fantastiska hästar hon har haft genom åren; Moviestar, Sino, Marcoville, High Stepper, Feliciano med flera. Det är världscup, OS, mästerskap, show. – Är det verkligen hon som rider där, frågar en liten tjej som kollar på filmen. Jo det är det allt. Och sedan står tjejen nästan först i kön när det är dags för Maria att skriva autografer. autografskrivning   Inte ens vaniljbullarna till fikat får medlemmarna i Staffanstorps Ryttarförening att vika från Maria Gretzers sida. Det finns ju så mycket att fråga om. Och alla får svar. En av ridsportens stora som verkligen kan bjuda på sig själv! och självklart fika till filmvisningen FOTO:LOTTAPICTURES        

Mister Pooh lekte lite idag

Niklas Lindbäck tar en stund i havet med Mister Pooh dagen före terrängprovet FOTO:LOTTAPICTURES

Niklas Lindbäck tar en stund i havet med Mister Pooh dagen före terrängprovet
FOTO:LOTTAPICTURES

Equestrianwords följde  med Niklas Lindbäck och hans Mister Pooh under dagens ridpass. Det var en blandning av allvar och lek. Mycket lek enligt Niklas som bara ville ha en glad avspänd häst. – Han känns väldigt på G idag och hoppade väl, säger Niklas Lindbäck efter att ha suttit av sin Mister Pooh. Det var ett lugnt ridpass, ungefär 40 minuter när jag mjukade upp honom. Niklas och Mister Pooh började med trav och galopp över det stora gröna fältet längst havet. På håll såg det ut att gå rätt fort. – Jo, det blev en ¨lungöppnare¨ det vill säga jag lät Mister galoppera nästan full ut i 200 meter så han fick flåsa lite. Och ha kul. Efter det blev det lite lek i vattnet bara för att det är så fint där. Sedan fortsatte ekipaget med några minuter inne på träningsbana under Jan Jönssons och Staffan Lidbecks kritiska ögon. – Han svarade precis som han skulle på en gång. Det känns bra inför morgondagen, säger Niklas Lindbäck text och foto:Lotta Gyllensten Niklas 300813LG   Niklas 300813LG-4   Niklas 300813LG-5

Equestrianwords är vi

FOTO: Peter Arvidsson

FOTO: Petter Arvidsson

Grunderna med Peter Eriksson

Peter Eriksson instruerar Frida Lindbladh med ponnyn Lothar medan Hedda Fregne tittar på. Foto:lottapictures

Peter Eriksson instruerar Frida Lindbladh med ponnyn Lothar medan Hedda Fregne tittar på.
Foto:lottapictures

Läktaren var nästan fullsatt när Torns ryttarförening utanför Lund bjöd på hoppclinic med Peter Eriksson igår kväll. OS- ryttaren och nestorn var inbjuden för att delge sina tips och kunskaper för några av hemmaklubbens ekipage.  Det hela kändes kanske lite mer som två hopplektioner än en clinic. Det var bra undervisning för ekipagen men kunde varit lite mer tillrättalagd för oss på läktaren. De tre ponnyryttarna  Frida Lindbladh, Hedda Fregne och Hanna Gunnarsson inledde kvällen. Och Peter började från grunden. Sitsen och balans måste fungera. – En korrekt sits är viktig oavsett vad du ska göra med din häst, påpekade Peter. Knäna ska inte klämma, fram med handen.  En korrekt sits gör att du har lättare att hitta balansen. Träna mycket att rida i lätt sits.
En hel del folk på läktaren för Clinic med Peter Eriksson

En hel del folk på läktaren för Clinic med Peter Eriksson

Peter menade att idag rider många ponnyryttare för lite i lättsits. De sitter ner mellan hindren på en bana mycket mer än man gjorde förr. Och de har gärna för långa tyglar. – Tyglarnas längd blir ofta för lång och då tappar ryttaren lättare balansen när handen kommer för långt bak. Det kan bero på att det är bekvämare att sitta med lite långa tyglar men träna på att få fram handen. Och träna på den lätta sitsen. Det hjälper dig att följa hästen i språnget och att vara med hästen istället för att hamna lite bakom. Under framridningen kontrollerades de tre viktigaste grunderna som alla hästar måste kunna. Gasa, stanna och styra.  Det låter enkelt menade Peter medan ryttarna fick träna övergångar i skritt och trav. Men det är svårt och måste tränas minst fem-sex gånger i veckan med alla hästar. – Kontrollera att din ponny fungerar genom att ställa frågor till den! sa Peter. Det är precis som i skolan. Den måste svara på dina frågor. Det blev många korta övergångar, med bara ett steg i skritt innan ponnyn sattes igång igen. Sedan kontrollerades att ponnierna fungerade med svängar. Ryttarna fick rida volter runt hindren för att få en mjuk och följsam ponny. Men Peter tittade även på att ryttarna använde rätt hjälper. Ledande tyglar in i volten och att sedan inte glömma innerskänkel och stödet på yttertygeln. Nästa steg i framridningen var hoppning över ett litet hinder på volt i lätt sits. Igen en övning i styrning, samt en kontroll att ryttaren red med blicken på hindret i tid.Efter det var det dags för olika hoppövningar som framförallt tränade vägarna mellan hindren. Rakt spår, halvdiagonal med flera.  De vägar som ofta förekommer på en hoppbana.
Peter Eriksson ser på när Frida Lindbladh med ponnyn Lothar hoppar. Foto:lottapictures

Peter Eriksson ser på när Frida Lindbladh med ponnyn Lothar hoppar.
Foto:lottapictures

Peter var noga med att ryttarna såg vägen i tid och red i rätt tempo. – Rid aktivt! Se vägen och håll fram hästen med en mjuk hand. De tre ekipagen var på olika nivå, vilket var bra för då kunde vi i publiken se olika problem och hur de skulle lösa dessa. Till exempel fick Hanna träna på sin sits att landa i lättsits och balans för att snabbare få hästen rätt mot nästa hinder. Hedda fick träna att hålla rätt tempo mot hindren för att få rätt antal galoppsprång mellan hindren. Peters avslutande råd till ponnyryttarna var att träna sits och att ha blicken rätt. -Tittar du på nästa hinder i tid så får du hästen att landa i rätt galopp. Det ska fungera automatisk så blir det mycket lättare.
Peter Eriksson insturear när Hanna Gunnarsson med Maison hoppar. Foto:lottapictures

Peter Eriksson insturear när Hanna Gunnarsson med Maison hoppar.
Foto:lottapictures

Peter Eriksson clinic wp-2 Text och foto: Lotta Gyllensten

Rid GP med Kyra Kyrklund

Dressyrclinic med Natalie Oldfors och Cecilia Andrén Dorselius och Kyra Kyrklund FOTO:LOTTAPICTURES

Dressyrclinic med Natalie Oldfors och Cecilia Andrén Dorselius och Kyra Kyrklund
FOTO:LOTTAPICTURES

  Kyra Kyrklund bjöd publiken på Scandinavium på en clinic där hon tog publiken igenom grand prix-programmet. Med hjälp av Natalie Oldfors på 10-åriga hingsten Winnie B (e Roven xx-Lancer II) och Cecilia Andrén Dorselius och 14-åriga valacken Lennox (e Laurentianer-Florestan I) tog professor Kyra oss igenom ett grand prix-program och hur det ska ridas för att få högst utdelning av domarna. Hon började med att konstatera att en dressyrtävling inte är över bara för att man får en dålig inridning, halt och hälsning. Det är många moment kvar efter det. – Som dressyrryttare måste man tänka framåt. Det är inte över för än man gör sista uppridningen och hälsningen. Kyra gick igenom alla moment i grand prix-programmet och gav tips på vägen. Rid in i den galopp som passar din häst bäst. Stå stilla extra länge om du kan lita på din häst i det momentet. – Våga njut av karamellen om du har en häst som står lugnt. Natalie fick öva mycket på slutorna och Kyra poängterade vikten av att se vägen, titta dit du ska. Det gäller att få hästen att lyfta bålen och få upp underlinjen. När magen kommer upp kommer ryggen upp och hästen får också bättre plats med bakbenen under kroppen. Natalie får avsluta med att med vara snabb i sin underskänkel, inte klämma utan trycka och släppa efter. Cecilia Andrén Dorselius och Lennox tar över programridningen. De får jobba med övergångar, piruetter, saxen och får gott betyg av Kyra. När timmen är över så ger Kyra några avslutande tips till publiken. – Rid in och våga, det räcker inte bara med att rida felfritt man måste ta risker annars vinner man aldrig. För många på läktarna kanske grand prix dressyr känns som en utopi men det är det inte menade Kyra. – Grand Prix är inte omöjligt. Det är små steg mot ett stort mål. Redan när man kan rida in i galopp och göra halt är man en bit på väg. Och inte ens en professor är fullärd. – En livslängd är för kort. Jag är fortfarande på uppdragsfärd med hästarna, säger hon innan hon lämnar arenan.  
Natalie Oldfors tränade mycket på att rida på medellinjen. Här med framdelen på linjen. FOTO:LOTTAPICTURES

Natalie Oldfors tränade mycket på att rida på medellinjen. Här med framdelen på linjen. FOTO:LOTTAPICTURES

Natalie Oldfors tränade övergångar

Natalie Oldfors tränade övergångar

Rid rakt vid alla övergångar. Det går inte att dölja med sju domare som tittar på dig

Rid rakt vid alla övergångar. Det går inte att dölja med sju domare som tittar på dig

FOTO:LOTTAPICTURESKyra Kyrklund höll clinic om hur man riderett GP programFOTO:LOTTAPICTURES

Serpentiner med volter

Ulrika_Larsson Det här träningstipset kommer från Ulrika Larsson, C-tränare i hoppning. Ulrika tävlar i både hoppning o dressyr och har fem hästar från 4 till 20 år plus ett avelssto. Hon tränar hoppning för Peter Eriksson och dressyr för Elisabet Lundholm och Inga-May Bylund. Hon har sin verksamhet på Norgården utanför Kungälv på västkusten och förutom hästverksamheten så driver hon Z-täcket och har agenturen i Sverige för tre tyska märken, Schwenkel, Haas och Kat.

Rid övningen så här
Rid övningen i trav en gång för att känna på vägen. Rid sedan i galopp. Er utbildningsnivå avgör hur ni genomför övningen, gör övningen i båda varven:

  • 1, Rid höger galopp, direkt efter första volten bryt av till trav, trava den streckade delen, fatta ny galopp, volt osv.
  • 2, Rid som i nr 1 men gör ett enkelt byte vid x och x.
  • 3, Rid som ovan men bibehåll galoppen och rid förvänd galopp den streckade delen.
  • 4, Rid som ovan men byt galopp vid x och x.

ridovningwp

Äldre inlägg

© 2018 Equestrianwords

Tema av Anders NorenUpp ↑