Säg ”Strömsholm” till en hästintresserad och vederbörande får något drömskt i blicken. Den lilla orten i Västmanland har mycket att berätta, inte minst om hästar och ridning. Följ med på en resa genom 400 år av häst- och ridsporthistoria.

1528 ärvde Gustav Vasa gården Mölnetorp efter sin mormor. Där, mitt på en holme i den strömmande Kolbäcksån, lät Gustav Vasa år 1556 uppföra en kungsgård. Platsen fick namnet Strömsholm. Efter Gustav Vasas död ärvdes Strömsholm av änkedrottning Katarina Stenbock. Det sägs att Katarina var ”de sjukas och fattigas vän” och att hon ofta satt under en stor ek på slottsgården. Där ska hon ha tagit emot medellösa och krassliga bybor som ville träffa henne. En annan sägen säger att eken ska ha planterats för att ge den blivande drottningen Kristina något att binda hästen vid när hon behövde gå bakom trädet och kissa.

Strömsholms stuteri Gustav Vasa skapade tidigt en stogång på Strömsholm och importerade hästar för avel från bland annat Holland. Under 1600-talets första hälft byggdes sedan stuteriet ut kraftigt. Kung Gustav II Adolf lät samtidigt uppföra en mängd nya byggnader, bland annat Smedjan (där sadelmakeri och ridshop dag huserar). 1621 fastställdes dessutom den stallstat som man menar var början till den första verkligt organiserade stuteriverksamheten i Sverige. Kring 1640 beslutades att det var dags att bygga ut stogången. För att de stora planerna skulle få plats att förverkligas flyttades hela verksamheten till åsen väster om kungsgården, alltså till den plats där ridskolan finns idag. Det är nu, alltså mot mitten av 1600-talet, som stallplanen får den rektangulära form som den fortfarande har.

Slottet byggs Drottning Hedvig Eleonora fick hela Strömsholms län i morgongåva av sin make Karl X Gustaf. När drottningen bara några år efter sitt bröllop blev änka ville hon hellre bo i ett slott än i en gammal kungsgård från Gustav Vasas tid. Hon gav den då moderne arkitekten Nicodemus Tessin d ä ansvaret för byggnationen och 1681 – efter mer än 20 års arbete – stod Strömsholms Slott klart. När Karl XI i slutet av 1600-talet kom till Strömsholm gjordes en stor uppryckning av stuteriets organisation. Kungen var mycket hästintresserad och vid den här tiden började man också upprätta förteckningar över avelshingstarna vid stuteriet. Nu följer en tid av krig och oro i Europa vilket gör att stuteriavel inte prioriteras. När Karl XII tillträder som kung 1697 finns det bara ett par hundra hästar kvar vid stuteriet. I samband med dåvarande kronprins Gustavs – sedermera Gustav III – giftermål med den danska prinsessan Sofia Magdalena renoveras slottet och även stuteriet får sig nu ett uppsving. 1770 finns det 359 hästar i stuteriets stallar vilket är ett rekord som fortfarande håller när det gäller det största antalet hästar på Strömsholm. Från 1810 till cirka 1860 dominerade den svarta Godsven-stammen på Strömsholms stuteri och man gav den till och med namnet ”Strömsholmsrasen”. År 1824 infördes Lantbeskälleriet och blev då inledningen till en stor period i stuteriets historia. Samtidigt byggdes bland annat det Vita ridhuset och flera stallar uppförs på åsen.

Central ridskola för armén
1868 grundade Karl XV en central ridskola för armén på Strömsholm. 1871 avvecklades stuteridriften och en hingstdepå inrättas parallellt med ridskolan. 1937 ändrades ridskolans namn till Arméns rid- och körskola. Nu disponerade staten över sammanlagt 110 hingstar fördelade på Strömsholm och Flyinge men i takt med att de beridna trupperna skars ned förändrades också behovet av fyrbenta hästkrafter. 1956 lade man ner hingsdepån helt. Lagom till ridskolans 100-årsjubileum kom beslutet om avveckling av Arméns rid- och körskola. Det dåvarande Ridfrämjandet tog över ridskolan på Strömsholm och de cirka 200 civila elever som då fanns inskrivna i verksamheten togs över av Ridfrämjandet liksom samtliga av ridskolans hästar. För att kunna ta hand om den civila verksamheten bildades en stiftelse med namnet Stiftelsen Ridskolan på Strömsholm och 1970 lämnade armén Strömsholm för gott.

Ler han i sin himmel?
Idag är Ridskolan Strömsholm en av landets tre riksanläggningar. Stallarna är fortfarande fyllda av hästar varav ett hundratal är ridskolans. Här finns hippologiska högskoleutbildningen, riksidrottsgymnasium med både hoppning och dressyrinriktning, ridlärarutbildning, kuskutbildning och hovslagarutbildning samt flera distansutbildningar och kortare ridsportsinriktade kurser. Under ett år studerar omkring 1800 elever på Strömsholm, inräknat längre och kortare utbildningar, sommar- och helgkurser. Ett stenkast från den anrika anläggningen, i Ridsportens Hus, huserar dessutom Svenska Ridsportförbundet med sitt kansli. Ett ridsportens Mecka? Och tänk att allt startade med en Kungsgård på 1500-talet. Strömsholm har blivit en unik plats på jorden. Vi får förmoda att Gustav Vasa ler i sin himmel.

Text: Anna Carlsson-Käck
Foto: Anders Palovaara (Strömsholm)

Källor: ”Hästarnas och ridningens Strömsholm 1528-1979” av Ulla Ståhlberg, ”Strömsholm under fyra sekler” av Margit Tottmar och ”Program Strömsholm”, Hallstahammars kommun