Kyra Kyrklund höll under söndagen en clinic hos Billdals Ridklubb. Ett evenemang som var utsålt som det brukar vara när dressyrnestorn och professorn i ridkonst besöker Sverige. Totalt tio ekipage red för Kyra, det var allt från en ridskoleponny till duktiga Marina Mattsson med fina Beckham. Kyra presenterades av radiosportens Christian Olsson, som ridsporten tagit till sina hjärtan, bland annat efter hans oförglömliga referat från EM i Madrid då Rolf-Göran Bengtsson vann. Entrén var pampig med facklor och nedsläckt ridhus och sedan följde tipsen och klokskapen på varandra som ett pärlband på melodisk finlandssvenska. Christian Olsson försökte få Kyra att förklara, för den oinvigde, vad det är som är så speciellt med dressyr. En gren som kan se ganska trist ut för den okunnige när häst efter häst gör samma rörelser. – När det går riktigt bra känns det som om man inte gör någonting. Det är som mystik och som om man styr hästen genom trollslag, säger hon. – Det låter som kärlek, säger Christian Olsson. – Det är det, svarar hon.

Siri får hjälp med sitsen av Kyra. Ett tips är att man ska tänka att man bär sin tå snarare än att man trampar ner sin häl.

Siri får hjälp med sitsen av Kyra. Ett tips är att man ska tänka att man bär sin tå snarare än att man trampar ner sin häl.

Första passet består av två ponnyer, lektionshästen Miss Money Penny (f -06 e Wengelo’s Ricardo) som rids av Hedvig Norlen och Ollies Felix (f -99 e Rookery Full Flight-Glansevin Gadabout) som rids av Siri Ehrnrooth. Hedvig och Miss Money Penny har varit klubbmästare i dressyr och för Siri är målet att rida SM. Kyra börjar med att gå in på ryttarnas sits. Hon visar hur man inte får klämma hästen med insidan av låren. – Klämmer man med låren blir det som att klämma en blöt tvål, man åker upp, säger hon.
Tänk gångjärn i höften. Benet ska gå att vrida utåt, det ska inte knipa tag om hästen. Då blir effekten som när man kramar om en blöt tvål. Man flyger uppåt istället för att sitta ordentligt på hästen.

Tänk gångjärn i höften. Benet ska gå att vrida utåt, det ska inte knipa tag om hästen. Då blir effekten som när man kramar om en blöt tvål. Man flyger uppåt istället för att sitta ordentligt på hästen.

Det gäller att sitta på hästen och hitta jämnvikten, se hästen som en gungbräda där det gäller att sitta mitt på. Skänkeln ska inte ligga an och klämma hela tiden utan användas när den behövs och hästen ska reagera på den. – En häst kan känna en fluga då ska den kunna känna skänkeln eller i alla fall en sporre.
Stiglädren ska man kunna korta med en hand, den andra ska hålla i tyglarna. Det gäller att alltid ha i minnet att hästar är flyktdjur och att vi aldrig kan veta vad de tänker göra härnäst. Hur trygga de än är.

Stiglädren ska man kunna korta med en hand, den andra ska hålla i tyglarna. Det gäller att alltid ha i minnet att hästar är flyktdjur och att vi aldrig kan veta vad de tänker göra härnäst. Hur trygga de än är.

Hedvig får hjälp med att korrigera sitsen och publiken lyssnar. Det är många som kommer att åka hem och försöka "lossna" i överskänkeln.

Hedvig får hjälp med att korrigera sitsen och publiken lyssnar. Det är många som kommer att åka hem och försöka ”lossna” i överskänkeln.

Om man lutar sig för mycket framåt åker skänkeln bak och hästen kan rycka dig ur balans. Det gäller att ha armbågarna intill kroppen så att handen kan bli mjuk så att man kan hålla emot utan att för den sakens skull bli hård och stum i handen.

Om man lutar sig för mycket framåt åker skänkeln bak och hästen kan rycka dig ur balans. Det gäller att ha armbågarna intill kroppen så att handen kan bli mjuk så att man kan hålla emot utan att för den sakens skull bli hård och stum i handen.

I andra gruppen red Natalie Oldfors på Enjoy, en hingst född 2009 efter Johnson-Jetset-D, och Elisabeth Blegen på Baronezza, ett sto också fött 2009, efter Zardin Firfod-Napoleon. Trots att de två hästarna var lika gamla var de olika långt komna i sin utbildning. Baronezza ligger lite efter då hon tappat ett år på grund av skada. Kyra menar att det inte är någon idé att nöta på det hästen är mindre bra. Det är bättre att låta den stärka sin kropp genom arbete med det den har lättast för.
Baronezza och Elisabeth får träna på att svänga för innerhanden. Baronezza tar gärna stöd på yttertygeln. Det gäller att få henne runt för inner tygel och ytter skänkel.

Baronezza och Elisabeth får träna på att svänga för innerhanden. Baronezza tar gärna stöd på yttertygeln. Det gäller att få henne runt för inner tygel och ytter skänkel.

Baronezza är lite osäker och blir tittig. – När mina hästar blir tittiga väntar jag ut dem. Istället för att trycka på dem så låter jag dem stå och vänta. Till slut tröttnar de, menar Kyra. För Natalie gäller det att få Enjoy att bära sig själv. Hon får samla och rida fram och få hästen att bära sig själv och sin ryttare.
Natalie Oldfors och Enjoy får i galoppen arbeta både med att länga och korta steget och öka och minska tempot med bibehållen steglängd.

Natalie Oldfors och Enjoy.

Efter en halvtimmes fikapaus är det dags för grupp tre som består av blott en häst, 10-åriga stoet Delicia, e Last Liberty-Democritas, och det går ett sorl genom publiken när de inser att Kyra själv ämnar att sitta upp. Det första hon gör är att ge hästen en sockerbit. – Jag ger alltid hästen en sockerbit först. Man kan släppa en bomb bakom mina hästar, de går ingenstans för än de fått sin sockerbit, säger hon.
Aldrig utan en sockerbit.

Aldrig utan en sockerbit.

– För mig är den största hjälpen vikthjälpen. Inte för att den inverkar mest utan för att den inverkar hela tiden, säger hon medan hon rider och känner på Delicia. Hon säger också att rakriktning inte bara handlar om att hästen ska gå rakt på rakt spår. – Det är att den ska stå rakt upp och ner, säger hon. Skänkeln ska ligga mer eller mindre still. När man talar om att flytta skänkeln handlar det om centimeter – inte decimeter. Trots att hon sitter på en för henne helt ny häst har hon helt stadig hand och jag ertappar mig själv över att sitta och le när jag ser en av mina idoler och förebilder rida. För Delicia blir det lite frustration med en ny ryttare på ryggen men Kyra är hela tiden lugn och konsekvent. – Det måste få ta tid, speciellt med nervösa hästar säger hon.
Alltid ändra lädren med en hand.

Alltid ändra lädren med en hand.

kyrabromsar På slutet får Jenny Lerge tillbaka sin häst. Hon får rida med ett spö mellan händerna som kläms fast under tummen för att hålla handen stilla.
Jenny får rida med ett spö mellan händerna.

Jenny får rida med ett spö mellan händerna.

När grupp fyra kommer in är det två kommer in är det två äldre hästar som går Prix S:t Georges.Det är Donner Kaiser, f -98 e Donnershlaug-Amiral, som rids av Lena From, och Santo Domingo, f -06 e Samba Hit-Flemmingh, som rids av Emma Jönsson. – Det här är två ryttare med god kroppskontroll, säger Kyra. Lena får ganska omgående en ögla fäst framtill på sadeln som Kyra drar tygeln genom. Detta för att hjälpa ryttaren att få en stadig hand och inverka mer med skänkeln och mindre med yviga tygeltag.
Lena From rider med tyglarna genom en ögla som Kyra fäst framtill på sadeln.

Lena From rider med tyglarna genom en ögla som Kyra fäst framtill på sadeln.

Kyra liknar dressyr med att dansa vals. Det är två tillsammans med en som för. – Man måste vara tydlig som ryttare då man är den som för. Hästen ska inte behöva gissa vart den ska. En annan metafor som Kyra återkommer till är en välfylld badboll. Vi ska studsa den men inte trycka till den. Om vi studsar med en upp och ner så fortsätter den att studsa, trycker vi till den när den är på väg upp slutar den att studsa. Samma blir effekten på hästryggen. Sitter vi emot när hästen är på väg upp trycker vi ner ryggen på hästen. På slutet av passet efter sidvärtes rörelser bland annat har Lena och Emma hästar som bär sig själva fint. Näst sist in är Alexandra Börjesson från ”grannklubben Årekärrs Ridklubb på familjen Börjessons egna uppfödning Antalaya SC, e Akribori-Gassendi, och Saga Terrvik på Tango, e Obelisk-Lohengrin. Det är två olika hästar där Alexandras häst har en bättre galopp än trav. Traven är något markbunden medan Sagas häst gärna går i passage istället för trav. Kyra liknar ridning vid att baka en kaka. Man har grundingredienserna och sedan har man något extra i som gör kakan speciell. Precis som ryttaren kan plocka fram det där särskilda ur just sin häst vid tävling för att förbättra poängen. De två ekipagen får jobba med piruetter. – När man gör piruetter ska man ha galoppen i samma grad av samling som man har när man gör piaff. De får samla hästarna så mycket det går och där även låta dem länga halsen och gå i lägre form för att se att de verkligen bär sig själva. De två får rida bakdelsvändning i skritt, lägga in ett par galoppsprång, ner i skritt, upp i galopp och tillbaka igen. På slutet rider båda upp längs medellinjen och gör riktigt fina piruetter båda två. storbrunpiruett
Alexandra Börjesson.

Alexandra Börjesson.

Sist ut är Marina Mattsson på fina Beckham, e Bernstein-Koncerz xx, ett ekipage med en gedigen meritlista, hon har ridit såväl NM som EM och blev vid Ryttargalan 2013 utsedd till ”Årets komet”. – Nu gör vi glasyr på den här tårtan, säger Kyra när Marina och Beckham kommer in. – Det är viktigt att se mycket bra ridning, säger hon och menar att Beckham är bra men att han behöver mer ”sprutt” i bakbenen. sistahastsistahastbyte
Alla ryttare fick vackra tulpaner som tack.

Alla ryttare fick vackra tulpaner som tack.

Det blir uppvisning av bytesserier, saxen, sluta innan Marina och Beckham får avsluta dagen. Det är en nöjd publik och en nöjd dressyrnestor som summerar dagen. – Det har varit en jättebra dag där alla ryttare har försökt att förändra sig inför publik. För att bli bättre måste ni våga förändra er, säger hon innan hon lämnar arenan efter varma applåder från en mycket nöjd publik. Vi hoppas att Kyra kommer åter snart. Text Annika Grundberg, foto Lotta Karlsson