Koll på tömmar och kropp

Tömkörning och centrerad ridning på samma dag? Det fungerar utmärkt. Båda kan användas oavsett vilken inriktning du har med din häst och  vilken nivå ni är på. Söndagen var solig men något kylig. Ett fyrtiotal välklädda åhörare tog plats i ridhuset på Stora Höga Ridklubb för clinic med Mia Söderberg och Lisa Johansson. Dagens ämnen var tömkörning och centrerad ridning. Mia Söderberg inledde med frågan om varför dressyrarbetet är viktigt. Hästarna är inte byggda för att bära människor och de behöver gymnastiseras för att hålla för det arbete vi vill att de ska utföra. Här har tömkörning en stor fördel eftersom man stärker hästen genom att den utför önskat arbete utan tyngden av en ryttare på sin rygg. Att kunna grunderna i tömkörning  (start, stopp och styrning) kan  också vara värdefullt om du ska använda tömkörning vid igångsättning efter vila. Med en laddad häst är det inte helt enkelt att lära in nytt!

Tömmarna känns långa och trassliga när man är ovan. Prova gärna utan häst tills du har koll på hur du ska hantera dem.

Tömmarna känns långa och trassliga när man är ovan. Prova gärna utan häst tills du har koll på hur du ska hantera dem.

Säkerhet är som alltid viktigt. Lär hästen att kunna och våga stå still. Då har du störst möjlighet att kunna reda ut en trasslig situation. För din egen del – använd hjälm, handskar och rejäla skor.
Tömkörningen inleds med uppvärmning utan krav på hästens form. Det arbetet kommer senare.

Tömkörningen inleds med uppvärmning utan krav på hästens form. Det arbetet kommer senare.

Mia visade tömkörningsarbete från grunden med start och stopp först. Därefter arbete i alla gångarter och även skritt och trav över bommar, något hon varmt rekommenderar för att få hästen att arbeta mer med ben och magmuskler och därmed rygg.
Mot slutet av passet kan den rutinerade hästen arbeta med samlande arbete.

Mot slutet av passet kan den rutinerade hästen arbeta med samlande arbete.

Därefter fick hästen arbeta mer i samling under sidvärtsrörelser. Hur ofta ska man då tömköra, undrade publiken. Mia rekommenderar att man arbetar hästen från marken minst en gång per vecka. Då ser du hur hästen arbetar och om allt verkar okej.
Lisa Johansson berättar om hur ryttaren kan bli mer medveten om sin kropp.

Lisa Johansson berättar om hur ryttaren kan bli mer medveten om sin kropp.

Efter en paus med välbehövligt fika i vårsolen tog Lisa Johansson vid och förklarade det här med centrerad ridning. Det är ingen egen ridgren, inriktning eller ridstil. Det är helt enkelt kroppsmedvetenhet för ryttare. Vi människor är ofta spända i kroppen, till exempel efter stress eller stillasittande arbete. När vi tar med detta upp i sadeln blir det svårt för hästen att förstå vad vi vill. Spänningarna i kroppen blir som ett brus i kommunikationen med hästen, vi ger en massa signaler vi inte är medvetna om. Alla dessa signaler gör det svårt för hästarna. De vet inte vilken av alla signaler de ska följa.
En aktivt nedtrampad häl kan ge spänningar i hela ryttarens ben. En avslappnad skänkel fungerar bättre för häst och ryttare. Linda Arnströmer var demoryttare.

En aktivt nedtrampad häl kan ge spänningar i hela ryttarens ben. En avslappnad skänkel fungerar bättre för häst och ryttare. Linda Arnströmer var demoryttare.

Demoryttare var Linda Arnströmer som har ridit några gånger för Lisa tidigare. Linda fick visa hur den vanliga lodräta sitsen ofta skapar spänningar. Att aktivt trampa ner hälen gör till exempel att underskänkeln åker fram och man spänner sig för att hålla balansen. Om  fotbladet får vara ungefär parallellt med marken istället är det lättare att vara avspänd. Linda fick visa olika vanliga spänningar i ryttarens ben och rygg och det syntes tydligt på hennes häst när hon var spänd – genast blev rörelserna stummare och halsen spänd.
Clinicen avslutades med en kommunikationsövning. Den första personen blundade och den andra personen styrde ekipaget genom lätta tryck med händerna.

Clinicen avslutades med en kommunikationsövning. Den första personen blundade och den andra personen styrde ekipaget genom lätta tryck med händerna.

Därefter fick deltagarna prova att kommunicera endast med händerna. En person var ”häst” och blundade. Bakom gick en person och styrde via tryck i midjan. Tjugo ekipage rörde sig försiktigt runt i ridhuset till en början. Efterhand provades svängar, halt, ryggning, skritt, sidvärtsrörelser och trav! Alla var eniga om att det egentligen behövs väldigt små medel för att kommunicera. Text och foto: Lotta Karlsson

1 kommentar

  1. Tack alla som kom! En mycket trevlig dag!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2018 Equestrianwords

Tema av Anders NorenUpp ↑