Jens Fredricson med Lunatic FOTO:LOTTAPICTURES

Jens Fredricson med Lunatic
FOTO:LOTTAPICTURES

Hösten 2011 gjorde jag ett reportage om hjälptyglar. Bland annat fick Jens Fredricson berätta vad han tycker. Reportaget publicerades i tidningen Ridsport Special samma höst. I dag debatteras gramanens vara eller icke vara i diverse forum så här kommer en repris. Graman, thiedemann, gogh, chambon – utbudet av hjälptyglar är rena djungeln. Men vad ska man ha dem till? Och kanske viktigast av allt, för vilken häst ska man ha dem? Vi frågade Jens Fredricson, stallmästare på Ridskolan Strömsholm och en av våra mest meriterade internationella hoppryttare. – Jag är emot hjälptyglar så jag är egentligen fel person att fråga. Jag säger som Klaus Balkenhol – hjälptyglar är för hjälplösa ryttare, säger han. Ett tidigt förtydligande bör vara att Jens inte räknar med martingal i kategorin hjälptyglar. – Martingal tycker jag är bra. En rätt tillpassad martingal verkar inte förrän hästen går över tygeln. Hjälptyglar kan vara befogat, till exempel för att hålla en häst inspänd vid longering då ryttaren tränar sitsen. Men annars gör hjälptyglar som graman snarare att hästen blir framtung och går på bogarna utan aktivitet i bakdelen. – Jag ser sällan en god gymnastisering och spänst vid användandet, säger Jens som har förbjudit användandet av gramantyglar på Strömsholm. Hjälptyglar får användas på ridskolan under särskilda omständigheter och i samråd med ridlärare. Användandet av chambon vid longering är också något som Jens ser fyller en funktion. – Chambonen ger frihet när hästen söker sig framåt och nedåt, så den kan användas vid longering, gärna över bommar. Men han poängterar att för att hjälptyglarna ska bli just det som samlingsnamnet åsyftar – en hjälp – gäller det att den som använder dem vet vad han eller hon gör. – Att tro att hjälptyglarna ska hjälpa en att hantera hästen när man inte kan hantera den utan dem, det går inte. Det finns undantag, som hästar där exteriören gör att de faktiskt hjälps av hjälptyglar. – För vissa hästar är det är trevligare att gå med stöd på en hjälptygel i stället för att springa med huvudet i luften och med sänkt rygg. Här följer en sammanfattning av olika hjälptyglar och vad de har för inverkan. I listan över hjälptyglar finns martingal med, men de personer som vi har talat med räknar inte in martingal bland hjälptyglarna. Martingal: Används till hästar som har en benägenhet att springa med huvudet i luften. Fästs i sadelgjorden mellan hästens framben, delar sig i två och fästs med ringar i tygeln på varje sida. Graman: Används för att »hjälpa« hästen att gå i rätt form. Bör endast användas av erfarna ryttare, en felaktig användning kan innebära att hästen blir hängande i gramanen eller går bakom handen. Gramanen är en extra tygel som löper genom bettringarna och fästs i sadelgjorden mellan hästens framben. Halsförlängare: Funktion: För att få hästen att söka sig framåt och nedåt. Går från nacken genom bettringarna och fästs i sidostyckena. Thiedemanntygel: Fästs i sadelgjorden mellan hästens framben, går sedan upp till bettringarna och fästs i ringar i tygeln. Kan justeras och påverkar när hästen drar upp huvudet. Gogh: Samma inverkan som en chambon och används vid ridning. Chambon: Används vid longering och hjälper hästen att söka sig framåt och nedåt. Den fästs mellan hästens framben i longeringsgjorden och i nackstycket där ringar låter linan löpa ner till bettet. Inspänningstygel: Denna tygel fästs i bett och i sidostycken och får på så vis hästen att sänka halsen. används på hästar som gärna går högt med huvudet. Vad tycker ryttare/ridlärare/tränare om hjälptyglar? Jörgen Larsson, hoppryttare: – Jag använder gramantygel ibland och det händer också att jag använder gogh någon gång. Jag använder graman om jag vill ha extra samling eller lydnad, men jag är ingen extrem användare utan tar till det ganska sällan. Pether Markne, hopp- och dressyrtränare samt dressyrryttare: – Det beror på vad man har för hästar. Jag är inte emot hjälptyglar men vi använder sällan graman. Vi använder det till hästar som man inte riktigt mäktar med, där servon inte fungerar riktigt än. – Vi använder också gogh som fästs i en extratygel som en hjälptygel för att få ut halsarna på hästarna. Det använder vi tillsammans med ett tungt, tjockt bett på hästar som inte riktigt vill ta kontakt. – Om hjälptygeln kan öka en stadig förbindelse med hästens mun är det positivt. Men det är en konst att rida med graman och det kräver erfarenhet. Klara Nilsson, verksamhetschef,Billdals Ridklubb: – Vi använder inga hjälptyglar förutom martingal. Den använder vi på pigga hästar som går högt med huvudet vid hoppning. Våra anställda rider och korrigerar lektionshästarna när det behövs. Det har hänt att vi har provat med hjälptyglar men vi har snabbt plockat bort dem igen. Varför skulle vi använda dem? Tina Murén, instruktör Göteborgs Fältrittklubb: – Ja, vi använder hjälptyglar. Närmare hälften av våra stora hästar har thiedemanntygel och några få gummisnodd, alltså halsförlängare. De flesta ponnyer har gummisnodd. Vi har många grupper med inte så rutinerade ryttare och där gör hjälptyglarna att trycket i hästarnas mun blir jämnare – tyglarna hjälper också att hålla de lite piggare hästarna i schack. – Hjälptyglarna är aldrig hårt inspända. Och graman är bannlyst, det gillar vi inte. Det är svårt att rida med graman och våra elever är inte tillräckligt duktiga. I de högsta grupperna används inga hjälptyglar alls, och inte heller instruktörerna använder hjälptyglar när de rider lektionshästarna. Thiedemanntyglarna går att reglera så att man kan variera dem, det tycker jag är bra. – Det kanske inte hör hemma här men jag vill poängtera att vi bara använder vanliga bett, två- eller tredelade. Några hästar går på hackamore för att de har sår i munnen och någon enstaka har ett rakt bett, men vi skulle aldrig sätta på någon lektionshäst till exempel ett pessoabett. Victoria Almgren, hoppryttare och unghästutbildare: – Jag använder hjälptyglar ibland men inte så ofta, och i sådana fall graman eller gogh. De flesta hästarna rids förstås utan hjälptyglar, men Köpa steroider ibland, på vissa hästar, tycker jag att det kan vara en bra hjälp. Tyvärr ser man ibland oerfarna ryttare rida med till exempel en graman på ett felaktigt sätt, det är en konst att använda den korrekt så att hästen kommer till rätt arbete. Annika Grundberg